M-O-O-N, that spells moon

FILMEN

I framtiden har Lunar Industries börjat skörda Helium 3 på månen, något som förser större delen av jorden med energi. Jobbet är ganska självgående - ett antal skördetröskor, döpta efter Jesus apostlar, åker runt och samlar in Helium 3, men när deras behållare är fulla måste de plockas ur och skickas till jorden.

Detta jobb faller på Sam Bell (Sam Rockwell). Han är ensam på månstationen Sarang i slutet av sitt treårskontrakt med Lunar Industries. Det finns en sorts robot på plats också, Gerty (med röst spelad av Kevin Spacey), som tar hand om honom som kock och allmänt bollplank.

Stationen är dessvärre delvis avskärmad från jorden. Sam kan ta emot meddelanden, men inte skicka personliga meddelande, vilket gör det svårt för honom att kommunicera med sin väntande fru och dotter. Sam hanterar ensamheten genom att hålla igång med träning, modellbyggande och en och annan tur på månen. Under en av dessa händer dock något oväntat som så småningom får Sam att inse sanningar han inte skulle få veta.

Jag vill egentligen inte gå in mer på plotten, även om en stor bild på baksidan av fodralet är ganska så avslöjande.

"Moon" växer sig fram till en bra och intressant film. Mitt i tycker jag att filmen ballar ur en smula, samtidigt som man får tänka till lite. Händer det som händer eller är det någon form av lappsjuka efter tre år ute på månen som ställer till det för Sam? När denna undran får sin förklaring går filmen in i en betydligt mer spännande fas som håller i sig ända fram till slutet.

Som ni förstår är detta mer eller mindre en enmansshow av Sam Rockwell som gör ett stabilt jobb. En sak som jag alltid gillar med Rockwell är hans lite sluskaktiga utseende som nästan alltid passar in i hans roller. Här gör det verkligen det. Kevin Spaceys insats som röst till roboten Gerty finns det egentligen inte så mycket att orda om. Karaktären är skapligt kopierad från Hal 9000 i "2001: A Space Odyssey" (eller för den delen Auto i "Wall-E", som i sin tur också är en Hal 9000-kopia), och känslan i filmen är lite som en kombination av "2001" och "Alien", utan skräckinslagen.

Det finns i och för sig något stänk av skräck i filmen, fast mer av en obehagskänsla, något som känns som ganska viktigt i rymdfilmer. "Moon" lyckas hitta obehagskänslan av att vara extremt ensam och extremt långt bort från alla andra, och sedan obehagskänslan av att något är väldigt fel. Där ligger filmens styrka.


EXTRAMATERIALET

Ingenting, vilket är lite tragiskt speciellt som region 1-utgåvan har ganska rejält med extramaterial:

• Commentary with Writer/Director Duncan Jones, Director of Photography Gary Shaw, Concept Designer Gavin Rothery and Production Designer Tony Noble
• "Whistle" a Short Film by Duncan Jones
• Commentary with Writer/Director Duncan Jones and Producer Stuart Fenegan
• The Making of Moon
• Creating the Visual Effects
• Science Center Q&A with Director Duncan Jones
• Filmmaker's Q&A at the Sundance Film Festival


TRE SAKER

1. Duncan Jones som hittat på storyn och regisserat filmen är son till David Bowie, som har låten "Space oddity", om en astronaut som villat bort sig i rymden, på meritlistan.

2. Och apropå rymden så kan åtminstone jag finna det lite komiskt att Kevin SPACEy är med i en rymdfilm.

3. Av någon helt oförklarlig anledning har filmen till DVD:n skurits ned från 2.35:1 till 1.77:1. Varför gör man så? Blu-ray-utgåvan ska dock presentera filmen i korrekt ratio.


ANDERS JAKOBSON (2010-03-01)
KOMMENTARER - Inga kommentarer än
TIPSA EN KOMPIS OM RECENSIONEN
Din mailadress:
Din kompis mailadress:
Spamskydd:
7x5 =

20 senaste recensionerna i kategorin science fiction
50 senaste recensionerna
Sök i arkivet Titel eller fritext
Genre: Science fiction
Format: DVD
Region: 2
Antal skivor: 1
Utkomstår: 2010
Bolag: Atlantic
Ljud: Dolby digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 1.77:1
Köp filmen hos:
Delning:
NIO TIPS FRÅN AUGUSTI
12 SENASTE
SCI-FI-FILMERNA