Godkänd men väg att bli uttjatad

FILMEN

De tidigare Vares-filmerna jag recenserat har varit frikostiga med en rad klichéer, och i "Strumpebandsormen" så är det dags för fängelseklichéerna att göra entré. Här är det tufft, amerikanskt fängelseupplägg med misshandel i duschen, hemliga överlämningar på rastgården, stenhårda intagna och vakter som blundar när det behövs, med mera med mera. Lite fånigt, men samtidigt något man får köpa med hela Vares-konceptet. Jag kan ju inte påstå att jag är överraskad med tanke på deckarklichéerna i tidigare filmer.

I fängelsescenerna ser vi hur den långtidsdömda Torsten Rapp förbereder sig för något. Han tränar, konstruerar kläder och saker i smyg, gruvar på en hämnd och verkar bara vänta på rätt tillfälle att rymma vilket också sker.

Samtidigt får Vares i uppdrag av en förmögen investerare att undersöka om hans fru är otrogen med pianisten Jesus Maria Lobo och i så fall hitta tillräckligt mycket bevis för att få Lobo utvisad. Lobo visar sig vara en ännu värre kvinnotjusare än Vares och investerarens fru är inte den enda han förfört. Lobo visar sig även syssla med illegal smuggling av lite allt möjligt och ha kopplingar till ett mystiskt gym och deras knepiga ägare Voitto Fjäder, som i sin tur har en koppling till förrymda Rapp.

Plötsligt mördas Lobo och allting trappas upp. Vares hamnar som vanligt i farozonen och när en bomb spränger hans bil i småbitar så är det plötsligt riktigt skarpt läge.

"Strumpebandsormen" är en fullt godkänd deckare men det känns som Vares-filmerna följer en ganska intrampad formel vid det här laget. Det är få överraskningar och det hela tenderar till slut att bli lite ointressant. Men som förströelse fungerar filmerna ganska bra. Jag får dock känslan av att man möjligtvis behöver ha läst böckerna och förälskat sig i karaktären för att få ut mest av filmatiseringarna.


EXTRAMATERIALET

Inget.


TRE SAKER

1. Fängelset i Åbo som är med i filmen finns i verkligheten, men är inte i bruk och framför allt inte så som det skildras i filmen…

2. Det är lite roligt när svenska fraser eller uttryck bryter igenom finskan. Det finns till exempel en karaktär som heter Inga Näs som av vissa kallas för "Inga Aning". Inte korrekt svenska, men roligt.

3. Vares journalistkompis lyser med sin frånvaro i filmen, men annars är alla andra bekanta med.


ANDERS JAKOBSON (2012-06-07)
KOMMENTARER - Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Relaterade recensioner (3)
20 senaste recensionerna i kategorin kriminaldrama
50 senaste recensionerna
Sök i arkivet Titel eller fritext
Genre: Kriminaldrama
Format: DVD
Region: 2
Antal skivor: 1
Utkomstår: 2012
Bolag: Nordisk film
Ljud: Dolby digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 1.85:1
RECENSERAT DENNA DAG (17/4):
Alla recensioner från denna dag
NIO TIPS FRÅN FEBRUARI/MARS
12 SENASTE
DRAMAKOMEDIERNA