Färger och polisonger i säsong 6
FILMENRedan efter ett par säsonger började jag inse svårigheterna att recensera "Mad Men". Jag har gång på gång konstaterat att serien mest puffar på utan de stora dramatiska händelserna, att det oftast blir som en trevlig inblick i ett karaktärsstall som blir allt mer familjärt. Eller trevligt och trevligt... De flesta i serien mår ju inte så där överdrivet bra, men som tittare är det alltid trevligt att sjunka in i 60-talets amerikanska reklambransch i tretton välskrivna avsnitt.
Det som jag upplevt varit en av seriens starka kort är att den så trovärdigt betat sig igenom 60-talet med alla dess förändringar i mode, inredning, kläder, stil och attityder. I säsong 1 var det 1960 när allting började och i säsong 6 är vi framme i 1968. 50-tals-oket som vilade över de första åren har arkiverats och livet känns ungt och upproriskt. Visuellt betyder detta att vi ser polisonger på karaktärer som aldrig skulle sett ut så 1960 och det är mer färg i både kläder och inredning. Don Draper (Jon Hamm) ser dock exakt likadan ut som alltid. Alltid stilren, aldrig mossig.
Efter säsong 5:s öppna slut har Don nu slutat vara sin fru Megan (Jessica Paré) trogen. Han har ett hemligt förhållande med grannfrun Sylvia (Linda Cardellini), vilket blir komplicerat eftersom Drapers umgås regelbundet med Sylvia och hennes man Arnold (Brian Markinson). Sylvia är tydlig med att de inte ska bli kära, men det är just vad som händer och Don drabbas värst av detta. Sylvia är för övrigt inte den enda kvinnan Don vänstrar med, det blir även ett hett möte med en välbekant person.
På jobbet är det business as usual. När en möjlighet att få Chevy som kund uppkommer blir lösningen att Sterling Cooper Draper Pryce slår ihop sig med konkurrerande byrån Cutler, Gleason and Chaough - där Peggy Olson (Elisabeth Moss) numera jobbar - för att tillsammans bli en marknadsmässigt stark byrå. Sammanslagningen blir av och de får kunden. Att få två olika byråer att kännas som en blir en utmaning och framför allt tar det lång tid innan de enas om ett nytt företagsnamn: Sterling Cooper & Partners.
Ja, sen puttrar det på som det brukar. Parallellt med säsongens nutid tänker Don tillbaka på sin tidiga tonårstid när han växte upp i en bordell. Detta leder faktiskt fram till något som får konsekvenser i nutiden. Andra konsekvenser skapas av en lismande och mycket lurig anställd som heter Bob Benson (James Wolk). Speciellt mycket problem skapar han för Pete Campbell (Vincent Kartheiser) som försöker komma på ett sätt att använda Benson till sin fördel. Vi får se hur det går i nästa säsong.
Som vanligt känner jag en viss melankoli när en säsong av "Mad Men" är över. Jag njuter varje gång av de både välskrivna och välspelade avsnitten och jag vill se mer, men får vänta ett år till. Men den som väntar på något gott...
Det som jag upplevt varit en av seriens starka kort är att den så trovärdigt betat sig igenom 60-talet med alla dess förändringar i mode, inredning, kläder, stil och attityder. I säsong 1 var det 1960 när allting började och i säsong 6 är vi framme i 1968. 50-tals-oket som vilade över de första åren har arkiverats och livet känns ungt och upproriskt. Visuellt betyder detta att vi ser polisonger på karaktärer som aldrig skulle sett ut så 1960 och det är mer färg i både kläder och inredning. Don Draper (Jon Hamm) ser dock exakt likadan ut som alltid. Alltid stilren, aldrig mossig.
Efter säsong 5:s öppna slut har Don nu slutat vara sin fru Megan (Jessica Paré) trogen. Han har ett hemligt förhållande med grannfrun Sylvia (Linda Cardellini), vilket blir komplicerat eftersom Drapers umgås regelbundet med Sylvia och hennes man Arnold (Brian Markinson). Sylvia är tydlig med att de inte ska bli kära, men det är just vad som händer och Don drabbas värst av detta. Sylvia är för övrigt inte den enda kvinnan Don vänstrar med, det blir även ett hett möte med en välbekant person.
På jobbet är det business as usual. När en möjlighet att få Chevy som kund uppkommer blir lösningen att Sterling Cooper Draper Pryce slår ihop sig med konkurrerande byrån Cutler, Gleason and Chaough - där Peggy Olson (Elisabeth Moss) numera jobbar - för att tillsammans bli en marknadsmässigt stark byrå. Sammanslagningen blir av och de får kunden. Att få två olika byråer att kännas som en blir en utmaning och framför allt tar det lång tid innan de enas om ett nytt företagsnamn: Sterling Cooper & Partners.
Ja, sen puttrar det på som det brukar. Parallellt med säsongens nutid tänker Don tillbaka på sin tidiga tonårstid när han växte upp i en bordell. Detta leder faktiskt fram till något som får konsekvenser i nutiden. Andra konsekvenser skapas av en lismande och mycket lurig anställd som heter Bob Benson (James Wolk). Speciellt mycket problem skapar han för Pete Campbell (Vincent Kartheiser) som försöker komma på ett sätt att använda Benson till sin fördel. Vi får se hur det går i nästa säsong.
Som vanligt känner jag en viss melankoli när en säsong av "Mad Men" är över. Jag njuter varje gång av de både välskrivna och välspelade avsnitten och jag vill se mer, men får vänta ett år till. Men den som väntar på något gott...
EXTRAMATERIALET
Ganska fattigt med extramaterial denna gång och det som bjuds är dessvärre inte så superintressant. I och för sig - den 25 minuter långa filmen där några av seriens designers berättar om hur looken på serien förändras genom åren (det vill säga åren den utspelar sig) skulle kunna ha varit riktigt intressant om det antingen hade funnits textremsor eller om ljudet på talet hade varit bättre. Det är tyvärr väldigt burkigt ljud på kommentarerna samtidigt som det ligger musik ganska högt i ljudmixen. Med andra ord är det väldigt svårt att höra vad som faktiskt sägs.
Den andra halvtimmeslånga filmen är en sådan här typisk "relaterad" film som brukar finnas med. Den handlar om Timothy Leary och LSD som fick ett genomslag ungefär samtidigt som denna säsong utspelar sig. Jag tycker dock att kopplingen är lite vag i detta fall.
Den andra halvtimmeslånga filmen är en sådan här typisk "relaterad" film som brukar finnas med. Den handlar om Timothy Leary och LSD som fick ett genomslag ungefär samtidigt som denna säsong utspelar sig. Jag tycker dock att kopplingen är lite vag i detta fall.
TRE SAKER
1. "Apornas planet" med Charlton Heston hade biopremiär 1968 och figurerar i ett par avsnitt. Bland annat får man ser hur filmen slutar. Trist för de som inte har sett den.
2. Två historiska dödsfall sker under säsongens gång. Martin Luther King (4 april 1968) och Bobby Kennedy (6 juni 1968).
3. Säsong 7 blir den sista av "Mad Men" och kommer att bestå av fjorton avsnitt som kommer att sändas i två omgångar, likt vad AMC gjorde med finalsäsongen av "Breaking Bad"
2. Två historiska dödsfall sker under säsongens gång. Martin Luther King (4 april 1968) och Bobby Kennedy (6 juni 1968).
3. Säsong 7 blir den sista av "Mad Men" och kommer att bestå av fjorton avsnitt som kommer att sändas i två omgångar, likt vad AMC gjorde med finalsäsongen av "Breaking Bad"
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
Jon Hamm (15)
Jon Hamm (15)
