En fortsättning som känns som något eget

FILMEN

Det har hänt förr, och det kommer hända igen: En tråd tas upp igen efter fem, tio, 20 år. Plötsligt kan man se älskvärda karaktärer på nytt, oavsett om man vill det eller ej, oavsett om man önskat att se mer eller inte. Att "Trainspotting" skulle få en uppföljare 20 år senare hade i alla fall inte jag räknat med, men när man tittar lite objektivt på den första filmen, och framför allt hur den slutar, känns det absolut inte som någon idiotisk tanke. Det är till och med så att man funderar lite själv på vad som hänt med de fyra skottarna sen vi såg dem sist.

I mitt fall blev "såg dem sist" bara en dags skillnad. Jag passade nämligen på att se om den första filmen inför denna moderna uppföljare, och det var en bra idé. Till att börja med hade jag glömt hur allting slutade och vidare är det gott om referenser till den första filmen i den andra som jag kanske hade missat annars.

Snabb resumé av upplösningen på "Trainspotting": De tre heroinmissbrukande ynglingarna Renton (Ewan McGregor), Sick Boy (Jonny Lee Miller) och Spud (Ewen Bremner) kommer tillsammans med den vansinniga suputen Begbie (Robert Carlyle) över ett parti heroin billigt som de säljer till en rejäl vinst i London, men i efterskvalpet flyr Renton med pengarna, förutom en fjärdedel som han ger till Spud.

20 år senare har en ren och hyfsat proper Renton anledning att återvända till Edinburgh av tråkiga familjeskäl. Den första av de gamla kompisarna han stöter på är Spud som är sekunder från att ta livet av sig. Spud har även han ordnat upp sitt liv men efter krångel med sommartidsomställningen blev han av med både jobb och förhållande och föll tillbaka in i missbruket. Sick Boy har bytt heroinet mot kokain och tjänar sina pengar genom en skum verksamhet där han låter sin flickvän Veronika (Anjela Nedyalkova) ha sex med prominenta figurer som han sedan kan utpressa. Den enda Renton inte träffar - och tack och lov för det - är Begbie som sitter i fängelse, men lämpligt nog rymmer han av andra anledningar.

Spud börjar ordna upp sitt liv på nytt och efter ett tips från Renton om att sysselsätta sig med något annat börjar han skriva ned gängets äventyr. Renton och Sick Boy reder ut sina problem och börjar planera en verksamhet ihop, men Veronika kommer emellan dem, och Begbie vill engagera sin son i kriminella handlingar men när han blir varse om att Renton är tillbaka byter han fokus. Nu är det hämnd som gäller.

"T2 Trainspotting" är varken lika galen eller lika rolig som sin föregångare och är i brist på bättre ordval en lite mer vuxen film. I många fall handlar det om faderskap, nostalgi och konsekvenser av tidigare handlingar. Trots mängder av referenser till den första filmen, scener som speglar scener, konstruerade och riktiga flashbacks, återkommande bikaraktärer och så vidare, känns inte "T2 Trainspotting" som en blek kopia eller en upprepning, utan något eget. En fortsättning helt enkelt, och det är så den här typen av "ta upp tråden igen"-filmer ska vara.

Betyder det att jag vill se en tredje film om tio år eller mer? Nej, inte nödvändigtvis. Det känns som historien kanske tar slut här, men å andra sidan kändes det så även efter den första filmen. Tråden kan ju faktiskt tas upp igen.


EXTRAMATERIALET

En halvtimmeslång konversation mellan Danny Boyle och Ewan McGregor, Jonny Lee Miller och Robert Carlyle utgör den stora behållningen för mig bland extramaterialet. Ewen Bremner kunde inte medverka vid inspelningen med är ändå närvarande som pappfigur och "pratar" emellanåt. Konversationen handlar om allt från minnen från förr till förberedelser och upplevelser i samband med den nya filmen och är ett både roligt, intressant och givande samtal, skönt befriat från det här ändlösa smörandet kors och tvärs som solkar ned alla making of-filmer nu för tiden. Vad jag speciellt noterar är hur olik Carlyle är sin karaktär. Att han attitydsmässigt inte är samma person är givet, men även till utseendet är de inte alls lika. Så mycket finns i skådespeleriet.

Ytterligare en halvtimme med bortklippta scener ligger med och detta kompletteras av ett kommentarspår med Boyle och manusförfattaren John Hodge.

På skivan finns också en kort, kort dokumentär om en idrottsförening för före detta missbrukare i Glasgow.


TRE SAKER

1. David Bowie var lite delaktig i musiken i den första filmen. Med hans kontakter kunde Danny Boyle få rättigheter till låtar av Lou Reed och Iggy Pop. Som en litet tack och en hyllning till Bowie finns det en scen där Renton bläddrar bland sina gamla vinylskivor och flera av Bowies skivor finns i samlingen.

2. Irvine Welsh skrev boken "Trainspotting" som den första filmen baserades på. 2002 tog han upp tråden med uppföljaren "Porno". Den här filmen baseras på några oanvända delar från "Trainspotting" och lite från "Porno" men är till större delen en egen historia.

3. Varför den första filmen heter "Trainspotting" förklaras inte i den, men väl i ett kapitel i boken. Detta kapitel används i en flashback i "T2 Trainspotting" och "gåtan" är därmed löst.


ANDERS JAKOBSON (2017-08-31)
KOMMENTARER - Inga kommentarer än
TIPSA EN KOMPIS OM RECENSIONEN
Din mailadress:
Din kompis mailadress:
Spamskydd:
7x5 =

20 senaste recensionerna i kategorin drama
50 senaste recensionerna
Sök i arkivet Titel eller fritext
Genre: Drama
Format: Blu-ray
Region: B
Antal skivor: 1
Utkomstår: 2017
Bolag: Universal
Ljud: DTS-HD Master Audio 5.1
Bild: 1080p High Definition 1.85:1
Extramaterial:
Deleted Scenes, 20 Years in the Making: A Conversation with Danny Boyle and the Cast, Commentary with Danny Boyle and John Hodge, Carlton Athletic Documentary: Choosing Endorphins over Addiction
Fler recensioner i med skådespelarna i filmen:
Köp filmen hos:
Delning:
NIO TIPS FRÅN AUGUSTI
12 SENASTE
KRIGSFILMERNA