Flygdrama över öppet vatten
FILMENFör drygt sex år sedan var jag på bröllopsresa på Mauritius, en liten ö öster om Madagaskar. De första dagarna hade ganska uselt väder och cyklonvarning, vilket var lite oroväckande. Men det gav sig och efter några dagar åkte vi iväg på ett heldagsäventyr med "simma med delfiner" som inslag. Även denna dag var vädret inledningsvis lite uselt. Jag minns att båtturen mot öppet vatten var allt annat än trivsam och jag fick fästa blicken på fasta punkter för att inte bli sjösjuk.
Delfinäventyret kom av sig. Havet var minst sagt rörligt och vi fortsatte mot en liten ö för lunch och avkoppling. Plötsligt meddelade reseledaren/kocken/båtkaptenen att vi fick bryta och snabbast möjligt ta oss in till fastare land då vädret drastiskt skulle bli värre. Och det blev det. Vågorna gick höga och den lilla båten fick "hoppa" på dem för att inte kantra. Läskigt värre, men lyckligtvis var vi ganska snabbt i land och kunde pusta ut. Ett misslyckat äventyr och ett ganska obehagligt minne.
Varför berättar jag allt detta? Tja, kanske för att svenskproducerade "Horizon Line" utspelar sig på Madagaskar och har inslag av både dåligt väder och bröllop. Sara (Allison Williams) och Jackson (Alexander Dreymon) återförenas ett år efter att deras relativt avancerade flirt avslutades hastigt och lustigt. Nu är de båda gäster vid en gemensam väns bröllop och dagen innan träffas de för att det inte ska bli konstigt under bröllopet. Givetvis slutar det i passion och dagen efter ska de båda resa med ett litet propellerplan till ön där bröllopet ska hållas.
Så långt allting väl... Tills piloten får en hjärtattack och dör och kvar i planet är dessa två passagerare som inte alls vet hur man kan flyga ett plan och än mindre landa det. Till råga på allt är de mitt ute på öppet hav utan något som helst land i sikte och med en bränsletank som snabbt sinar. Vad ska de göra?
Det blir förstås drama så det heter duga och emellanåt blir det faktiskt lite pulshöjande spänning, men jag känner liksom aldrig att jag köper situationen. Dels de onödigt dramatiska vändningarna och dels karaktärernas onaturligt agerande. Men framför allt genomskådar jag hantverket och ser bara att det är greenscreen och vindmaskin. Det blir aldrig liksom "på riktigt" och då är det svårt att bli engagerad i varken dramat eller karaktärerna.
Till slut sitter jag mest och tittar på räkneverket och hoppas på att det ska vara extra långa eftertexter så att filmen tar slut. Det är ingen kalkonfilm men det finns heller ingenting som lyfter den till något mer än en ganska generisk katastroffilm av det intimare slaget.
Delfinäventyret kom av sig. Havet var minst sagt rörligt och vi fortsatte mot en liten ö för lunch och avkoppling. Plötsligt meddelade reseledaren/kocken/båtkaptenen att vi fick bryta och snabbast möjligt ta oss in till fastare land då vädret drastiskt skulle bli värre. Och det blev det. Vågorna gick höga och den lilla båten fick "hoppa" på dem för att inte kantra. Läskigt värre, men lyckligtvis var vi ganska snabbt i land och kunde pusta ut. Ett misslyckat äventyr och ett ganska obehagligt minne.
Varför berättar jag allt detta? Tja, kanske för att svenskproducerade "Horizon Line" utspelar sig på Madagaskar och har inslag av både dåligt väder och bröllop. Sara (Allison Williams) och Jackson (Alexander Dreymon) återförenas ett år efter att deras relativt avancerade flirt avslutades hastigt och lustigt. Nu är de båda gäster vid en gemensam väns bröllop och dagen innan träffas de för att det inte ska bli konstigt under bröllopet. Givetvis slutar det i passion och dagen efter ska de båda resa med ett litet propellerplan till ön där bröllopet ska hållas.
Så långt allting väl... Tills piloten får en hjärtattack och dör och kvar i planet är dessa två passagerare som inte alls vet hur man kan flyga ett plan och än mindre landa det. Till råga på allt är de mitt ute på öppet hav utan något som helst land i sikte och med en bränsletank som snabbt sinar. Vad ska de göra?
Det blir förstås drama så det heter duga och emellanåt blir det faktiskt lite pulshöjande spänning, men jag känner liksom aldrig att jag köper situationen. Dels de onödigt dramatiska vändningarna och dels karaktärernas onaturligt agerande. Men framför allt genomskådar jag hantverket och ser bara att det är greenscreen och vindmaskin. Det blir aldrig liksom "på riktigt" och då är det svårt att bli engagerad i varken dramat eller karaktärerna.
Till slut sitter jag mest och tittar på räkneverket och hoppas på att det ska vara extra långa eftertexter så att filmen tar slut. Det är ingen kalkonfilm men det finns heller ingenting som lyfter den till något mer än en ganska generisk katastroffilm av det intimare slaget.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Utöver att SF Studios producerat filmen har Mikael Marcimain regisserat filmen. Marcimain har mycket bra på meritlistan: "Lasermannen", "Call Girl", "Gentlemen & Gangsters" och "Jakten på en mördare". Den här filmen hör inte till det bättre.
2. Allison Williams som gör huvudrollen känner man förstås igen som Marnie i "Girls".
3. Piloten som dör knall och fall spelas av veteranen Keith David som är en sådan där skådespelare som har varit med i "allt". Jag kan nog garantera att de flesta har sett honom i någonting, oavsett om de vetat om det eller inte.
2. Allison Williams som gör huvudrollen känner man förstås igen som Marnie i "Girls".
3. Piloten som dör knall och fall spelas av veteranen Keith David som är en sådan där skådespelare som har varit med i "allt". Jag kan nog garantera att de flesta har sett honom i någonting, oavsett om de vetat om det eller inte.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
