Tjejligan fortsätter sin stöldturné
FILMENEfter första säsongen av serien "Barracuda Queens" skrev jag så här: "Däremot vet jag inte om en säsong två skulle vara ett smart drag, förmodligen inte. Sex avsnitt är alldeles lagom mycket underhållning." Så kände jag då, men ändå blev jag glad när jag såg att det skulle bli en säsong två. Nu är den här och de sex nya avsnitten, som alla finns på Netflix, utspelar sig fem år senare, alltså år 2000. Gänget har hunnit med en del sedan sist, och framför allt har de inte utfört några fler brott.
Andra säsongen handlar fortfarande om tjejgänget med Lollo (Alva Bratt) i någon form av självutnämnd ledarroll, Klara (Tindra Monsen) som är på sluttampen med sina juriststudier, Frida (Sandra Zubovic) som studerar vid Beckmans, Mia (Tea Stjärne) som jobbar på bank och Amina (Sarah Gustafsson) som arbetar på ett galleri med en högst speciell chef vid namn Siv Malm (Cecilia Frode). Tjejerna har tagit klivet ut i vuxenvärlden, men flera av dem bor fortfarande hemma hos sina mer eller mindre dysfunktionella föräldrar i Djursholm. Det ska det dock bli ändring på när Lollo kommer över ett svartkontrakt på en våning på Östermalm. Till kontraktet behövs det dock pengar, närmare bestämt en miljon kronor. Låter som småpotatis i dag, men då ska vi komma ihåg att detta är 25 år sedan.
För att komma över pengarna stjäl gänget tavlor från det galleri som Klara arbetar på. Kuppen går inte som de har tänkt sig och snart är de inne i en karusell som de inte alltid har kontroll över. Några är dem på spåren, andra vill komma åt stöldgodset de har kommit över.
Precis som förra säsongen är det befriande att vi slipper dagens teknik, det gör handlingen lite mer spännande. Nu har dock mobiltelefonen en självklar plats hos tjejerna, men vi snackar om Nokia 3310 och inga smarta telefoner. Det är också väldigt underhållande att de pratar om bland annat telefonkatalogen och Gula sidorna plus annat som hörde tiden till. Nostalgiskt för oss som var med när det begav sig och säkerligen stora frågetecken för dagens unga.
Jag gillar "Barracuda Queens", det är underhållning med korta och rappa avsnitt. Det händer mycket och jag uppskattar att tjejerna alltid på något vis lyckas resa sig och slå tillbaka, mångdubbelt! De är smarta och även om det så klart känns orealistiskt mellan varven, så är det underhållande. Mest älskar jag en av slutscenerna där Lollo har spelat sina kort så smart att hennes fling Jesper (Filip Berg) får det riktigt svettigt om öronen. Här bör jag avsluta med ett passande uttryck för denna tid: Girl power!
Men nu är det ändå dags att sätta punkt för denna serie.
Andra säsongen handlar fortfarande om tjejgänget med Lollo (Alva Bratt) i någon form av självutnämnd ledarroll, Klara (Tindra Monsen) som är på sluttampen med sina juriststudier, Frida (Sandra Zubovic) som studerar vid Beckmans, Mia (Tea Stjärne) som jobbar på bank och Amina (Sarah Gustafsson) som arbetar på ett galleri med en högst speciell chef vid namn Siv Malm (Cecilia Frode). Tjejerna har tagit klivet ut i vuxenvärlden, men flera av dem bor fortfarande hemma hos sina mer eller mindre dysfunktionella föräldrar i Djursholm. Det ska det dock bli ändring på när Lollo kommer över ett svartkontrakt på en våning på Östermalm. Till kontraktet behövs det dock pengar, närmare bestämt en miljon kronor. Låter som småpotatis i dag, men då ska vi komma ihåg att detta är 25 år sedan.
För att komma över pengarna stjäl gänget tavlor från det galleri som Klara arbetar på. Kuppen går inte som de har tänkt sig och snart är de inne i en karusell som de inte alltid har kontroll över. Några är dem på spåren, andra vill komma åt stöldgodset de har kommit över.
Precis som förra säsongen är det befriande att vi slipper dagens teknik, det gör handlingen lite mer spännande. Nu har dock mobiltelefonen en självklar plats hos tjejerna, men vi snackar om Nokia 3310 och inga smarta telefoner. Det är också väldigt underhållande att de pratar om bland annat telefonkatalogen och Gula sidorna plus annat som hörde tiden till. Nostalgiskt för oss som var med när det begav sig och säkerligen stora frågetecken för dagens unga.
Jag gillar "Barracuda Queens", det är underhållning med korta och rappa avsnitt. Det händer mycket och jag uppskattar att tjejerna alltid på något vis lyckas resa sig och slå tillbaka, mångdubbelt! De är smarta och även om det så klart känns orealistiskt mellan varven, så är det underhållande. Mest älskar jag en av slutscenerna där Lollo har spelat sina kort så smart att hennes fling Jesper (Filip Berg) får det riktigt svettigt om öronen. Här bör jag avsluta med ett passande uttryck för denna tid: Girl power!
Men nu är det ändå dags att sätta punkt för denna serie.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. År 2000, känns både som i går och inte alls. 25 år har gått och det är främst på tekniken det blir så oerhört tydligt att åren har gått. Här finns det som sagt inga smarta telefoner och en avlyssningsapparat där du kan höra andra personers mobiltelefonsamtal får en avgörande betydelse.
2. Det coola bolaget Spray, som vid Milleniet var en stor webbportal, är hippt och har en ganska framträdande betydelse i denna säsong. Även där blir det SÅ tydligt att åren har gått. Likaså alla gamla förpackningar – nostalgi!
3. Säsong ett var löst baserad på verkliga händelser om den så kallade "Lidingöligan", men säsong två har ingen som helst förankring i verkligheten.
2. Det coola bolaget Spray, som vid Milleniet var en stor webbportal, är hippt och har en ganska framträdande betydelse i denna säsong. Även där blir det SÅ tydligt att åren har gått. Likaså alla gamla förpackningar – nostalgi!
3. Säsong ett var löst baserad på verkliga händelser om den så kallade "Lidingöligan", men säsong två har ingen som helst förankring i verkligheten.
MARIA EREMO (2025-06-20)
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Streamat
