Betydligt bättre än de negativa omdömena
FILMENJag har känt mig lite tudelad till föryngringen av Marvels filmuniversum med unga varianter av de namnkunniga hjältarna. Vi har sett Kate Bishop som nya Hawkeye, Ms. Marvel i både egen serie och halvfloppen "The Marvels", Cassie i "Ant-Man and the Wasp: Quantumania" och så Riri Williams (Dominique Thorne) a.k.a Ironheart i "Black Panther: Wakanda Forever".
(Jag vill gärna exkludera Hulkens son Skaar som skymtade förbi som hastigast i "She-Hulk: Attorney at Law" och håller tummarna för att det bara var en feberdröm...)
Mina tudelade känslor är att jag har som någon sorts grundkänsla att jag inte gillar det men samtidigt har jag ändå gillat det som visas, i vissa fall mer än andra. Ett Young Avengers är kanske oundvikligt framöver och även om min grundkänsla för ett sådant projekt är lätt negativ så kommer det kanske att vara helt okej ändå.
Med allt detta som bakgrund var jag inte eld och lågor över att Marvel Television satsat tid och pengar på sex avsnitt med "Ironheart". Fördomsfullt nog hade jag en tanke om hur serien skulle vara men lyckligtvis är det inte alls så serien är. Det ska sägas att seriens IMDB-snitt är väldigt svagt men jag tycker inte att det speglar vad serien levererar och jag läser mig också till att det figurerat någon sorts hatdriven kampanj med negativa tittarrecensioner utifrån att serien innehåller kvinnor, färgade personer och hbtqi-karaktärer. Jönsigt!
Jag tycker serien sticker ut då den avhandlar en del tuffa ämnen som sorg och saknad, skuld och ångest, moraliska tveksamheter och att överskrida gränser. Det finns även en mörk knorr på hela berättelsen som gör framtiden väldigt intressant.
Riri Williams är MIT-studenten som på egen hand gjort en egen Iron Man-dräkt, något som kräver sin budget och Riri har inga Stark-pengar direkt. För att bekosta sitt arbete har hon tjänat extra genom att hjälpa andra studenter med väldigt avancerade projektuppgifter mot en sedelbunt. Inte helt moraliskt okej och när Riri avslöjas av skolan blir hon utsparkad. Hon återvänder hem till Chicago för att försöka fortsätta sitt arbete. Här finns hennes mamma Ronnie (Anji White) och kompisen Xavier (Matthew Elam) men här finns även smärtsamma minnen av styvpappan Gary (LaRoyce Hawkins) och bästa kompisen Natalie (Lyric Ross) som sköts till döds i en drive-by mitt framför Riris ögon.
När Riri skapar en ny AI-assistent görs den via hennes minnen och resultatet blir N.A.T.A.L.I.E. som ser ut och agerar precis som den döda kompisen. Inte riktigt vad Riri hade tänkt, men det fungerar. Dock inte riktigt för mig - det här greppet blir kanske lite för ändamålsenligt tillrättalagt och lite svårt att tugga i sig, men det är vad det är.
Riri blir värvad av ett kriminellt gäng som behöver en sådan som henne till sina olika kupper som riktar sig mot speciellt förmögna personer eller projekt. Riri behöver pengarna men tvekar ändå. Gängets ledare är Parker Robbins (Anthony Ramos) som kallar sig The Hood då han har en mantelliknande kappa på sig hela tiden. Det ska visa sig att kappan har något sorts magiskt ursprung och kommer med ett specifikt pris och Riri förstår att båda kappan och den som bär den är extremt farliga.
Här kan man notera att serien faktiskt hakar i några av de magiska inslag i Marvels filmuniversum som tidigare figurerat i exempelvis "Doctor Strange", "WandaVision" och "Agatha All Along" och det var något jag inte hade räknat med. Det leder också till att en i Marvelvärlden känd karaktär gör sin entré fint spelad av en tämligen välkänd skådespelare (jag är medvetet luddig för att inte komma med spoilers).
Vidare på det positiva spåret är att Riri inte är någon sorts överdjävlig hjälte bara för att hon har en dräkt. Hon begår definitivt misstag, ibland triggade av panikattacker, men oftast för att hon bara är en vanlis när det kommer till kritan. Och hon får mycket stryk och framför allt får dräkten sina omgångar. Även om det är ett korkat ordval så gör det att serien känns jordnära.
En aspekt med serien som dock stör mig är att den känns karaktärsmässigt begränsad. Eller snarare så här: Allt är väldigt koncentrerat kring de karaktärer som är med i den. Vad det leder till är att det inte finns något externt hot som till exempel en polisutredning som försöker lista ut vilka som utför dessa kupper. Dessutom är Riri en tämligen offentlig person vars del i kupperna borde vara plättlätt att räkna ut.
Just det gör "Ironheart" till en lite fattig historia, men i det stora hela måste jag ändå säga att jag blir positivt överraskad av serien. Jag har svårt att avgöra när och om vi kommer att ser mer av Riri Williams och Ironheart, men som jag redan varit inne på slutar serien på ett oväntat mörkt vis som kan ha en påverkan på framtiden om det följs upp i något sammanhang. Eventuellt spännande fortsättning, alltså...
(Jag vill gärna exkludera Hulkens son Skaar som skymtade förbi som hastigast i "She-Hulk: Attorney at Law" och håller tummarna för att det bara var en feberdröm...)
Mina tudelade känslor är att jag har som någon sorts grundkänsla att jag inte gillar det men samtidigt har jag ändå gillat det som visas, i vissa fall mer än andra. Ett Young Avengers är kanske oundvikligt framöver och även om min grundkänsla för ett sådant projekt är lätt negativ så kommer det kanske att vara helt okej ändå.
Med allt detta som bakgrund var jag inte eld och lågor över att Marvel Television satsat tid och pengar på sex avsnitt med "Ironheart". Fördomsfullt nog hade jag en tanke om hur serien skulle vara men lyckligtvis är det inte alls så serien är. Det ska sägas att seriens IMDB-snitt är väldigt svagt men jag tycker inte att det speglar vad serien levererar och jag läser mig också till att det figurerat någon sorts hatdriven kampanj med negativa tittarrecensioner utifrån att serien innehåller kvinnor, färgade personer och hbtqi-karaktärer. Jönsigt!
Jag tycker serien sticker ut då den avhandlar en del tuffa ämnen som sorg och saknad, skuld och ångest, moraliska tveksamheter och att överskrida gränser. Det finns även en mörk knorr på hela berättelsen som gör framtiden väldigt intressant.
Riri Williams är MIT-studenten som på egen hand gjort en egen Iron Man-dräkt, något som kräver sin budget och Riri har inga Stark-pengar direkt. För att bekosta sitt arbete har hon tjänat extra genom att hjälpa andra studenter med väldigt avancerade projektuppgifter mot en sedelbunt. Inte helt moraliskt okej och när Riri avslöjas av skolan blir hon utsparkad. Hon återvänder hem till Chicago för att försöka fortsätta sitt arbete. Här finns hennes mamma Ronnie (Anji White) och kompisen Xavier (Matthew Elam) men här finns även smärtsamma minnen av styvpappan Gary (LaRoyce Hawkins) och bästa kompisen Natalie (Lyric Ross) som sköts till döds i en drive-by mitt framför Riris ögon.
När Riri skapar en ny AI-assistent görs den via hennes minnen och resultatet blir N.A.T.A.L.I.E. som ser ut och agerar precis som den döda kompisen. Inte riktigt vad Riri hade tänkt, men det fungerar. Dock inte riktigt för mig - det här greppet blir kanske lite för ändamålsenligt tillrättalagt och lite svårt att tugga i sig, men det är vad det är.
Riri blir värvad av ett kriminellt gäng som behöver en sådan som henne till sina olika kupper som riktar sig mot speciellt förmögna personer eller projekt. Riri behöver pengarna men tvekar ändå. Gängets ledare är Parker Robbins (Anthony Ramos) som kallar sig The Hood då han har en mantelliknande kappa på sig hela tiden. Det ska visa sig att kappan har något sorts magiskt ursprung och kommer med ett specifikt pris och Riri förstår att båda kappan och den som bär den är extremt farliga.
Här kan man notera att serien faktiskt hakar i några av de magiska inslag i Marvels filmuniversum som tidigare figurerat i exempelvis "Doctor Strange", "WandaVision" och "Agatha All Along" och det var något jag inte hade räknat med. Det leder också till att en i Marvelvärlden känd karaktär gör sin entré fint spelad av en tämligen välkänd skådespelare (jag är medvetet luddig för att inte komma med spoilers).
Vidare på det positiva spåret är att Riri inte är någon sorts överdjävlig hjälte bara för att hon har en dräkt. Hon begår definitivt misstag, ibland triggade av panikattacker, men oftast för att hon bara är en vanlis när det kommer till kritan. Och hon får mycket stryk och framför allt får dräkten sina omgångar. Även om det är ett korkat ordval så gör det att serien känns jordnära.
En aspekt med serien som dock stör mig är att den känns karaktärsmässigt begränsad. Eller snarare så här: Allt är väldigt koncentrerat kring de karaktärer som är med i den. Vad det leder till är att det inte finns något externt hot som till exempel en polisutredning som försöker lista ut vilka som utför dessa kupper. Dessutom är Riri en tämligen offentlig person vars del i kupperna borde vara plättlätt att räkna ut.
Just det gör "Ironheart" till en lite fattig historia, men i det stora hela måste jag ändå säga att jag blir positivt överraskad av serien. Jag har svårt att avgöra när och om vi kommer att ser mer av Riri Williams och Ironheart, men som jag redan varit inne på slutar serien på ett oväntat mörkt vis som kan ha en påverkan på framtiden om det följs upp i något sammanhang. Eventuellt spännande fortsättning, alltså...
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Ironheart debuterade så pass nyss i serietidningsvärlden som 2016, vilket innebär att MCU hade rullat på i åtta år när karaktären dök upp. Jag vet inte om det är den färskaste serietidningskaraktären som kommit med i filmuniversumet men jag vågar påstå att det i alla fall är den färskaste som agerat huvudroll i en egen serie eller film.
2. Serien är den avslutande produktionen i Phase Five, vilket egentligen inte säger någonting.
3. Jag gillar att serien inte har en traditionell vinjett utan att titeln skrivs ut på lite olika vis i varje avsnitt. Det påminner en hel del om hur "The Umbrella Academy" skrev ut sin vinjett.
2. Serien är den avslutande produktionen i Phase Five, vilket egentligen inte säger någonting.
3. Jag gillar att serien inte har en traditionell vinjett utan att titeln skrivs ut på lite olika vis i varje avsnitt. Det påminner en hel del om hur "The Umbrella Academy" skrev ut sin vinjett.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Streamat
