Nutidsanpassad tolkning av klassiker
FILMEN"Doktor Glas" är en svensk romanklassiker skriven av Hjalmar Söderberg och publicerad 1905 som man kanske "borde" ha läst eller sett som pjäs eller på annat vis tagit in. Det har inte jag gjort utan kommer till denna moderna filmatisering som ett blankt blad.
Det är en thriller där huvudpersonen doktor Gabriel Glas (Isac Calmroth) är en 29-årig halvkuf som fortfarande är oskuld. Detta kan kanske kännas som en ovidkommande detalj men jag skulle säga att det är avgörande när han förälskar sig i modedesignern och superkändisen Helga Gregorius (Thea Sofie Loch Næss). Lite av en slump får han undersöka Helga när hon vänder sig till mottagningen för att förnya ett recept på smärtstillande för ryggbesvär. Glas vill inte skriva ut fler tabletter då han inser att ryggbesvären orsakats av något form av övergrepp och så småningom berättar Helga att hennes man, den stora författaren Patrik (Christian Fandango Sundgren) varit hårdhänt mot henne. Det slutar med att Glas omoraliskt ger Helga tabletter hon kan ge Patrik i smyg som kommer att lugna ner honom.
Glas lägger tid på att analysera både Helga och hennes man och när Patrik sedan söker upp Glas för att fråga vad han håller på med kan han diagnostisera honom på ett sätt som Patrik gillar. Glas blir accepterad, men hans fokus är att rädda Helga undan sin vedervärdiga man, med alla medel även om det innebär att passera gränser som man inte kan backa tillbaka över.
Det är å ena sidan lätt att förstå varför historien "Doktor Glas" överlevt 120 år då den nedkokad till sina grundläggande beståndsdelar är ett ganska enkelt triangeldrama som kan klädas i vilken skrud som helst. I Hjalmar Söderbergs dagboksroman var Patrik en präst som tog för sig sexuellt av sin fru. Här är paret Gregorius superkändisar som får finna sig i att ständigt vara allmängods för skvaller och sociala medier samtidigt som de frikostigt delar med sig av sig själva i poddar och tv-program. Det senare är det som ger Glas en möjlighet att snabbt samla ihop information om Patrik som han kan använda för att göra en psykologisk profil som kanske inte är sann men som passar in. Lite smart.
Filmen är okej. Det är något oidentifierbart som inte riktigt får den att gå hem fullt ut hos mig. Christian Fandango Sundgrens gestaltning blir ibland lite för mycket, även om det passar in i karaktären som är väldigt egocentrerad. Men ändå.
Under alla omständigheter - och detta sagt utan att ha tagit del av berättelsen tidigare - tycker jag att det fungerade rätt bra att flytta "Doktor Glas" till nutid och ta in de moderna aspekter som omöjligtvis fanns när Söderberg skrev den kring förra århundradeskiftet. Det vittnar om berättelsens styrka.
Det är en thriller där huvudpersonen doktor Gabriel Glas (Isac Calmroth) är en 29-årig halvkuf som fortfarande är oskuld. Detta kan kanske kännas som en ovidkommande detalj men jag skulle säga att det är avgörande när han förälskar sig i modedesignern och superkändisen Helga Gregorius (Thea Sofie Loch Næss). Lite av en slump får han undersöka Helga när hon vänder sig till mottagningen för att förnya ett recept på smärtstillande för ryggbesvär. Glas vill inte skriva ut fler tabletter då han inser att ryggbesvären orsakats av något form av övergrepp och så småningom berättar Helga att hennes man, den stora författaren Patrik (Christian Fandango Sundgren) varit hårdhänt mot henne. Det slutar med att Glas omoraliskt ger Helga tabletter hon kan ge Patrik i smyg som kommer att lugna ner honom.
Glas lägger tid på att analysera både Helga och hennes man och när Patrik sedan söker upp Glas för att fråga vad han håller på med kan han diagnostisera honom på ett sätt som Patrik gillar. Glas blir accepterad, men hans fokus är att rädda Helga undan sin vedervärdiga man, med alla medel även om det innebär att passera gränser som man inte kan backa tillbaka över.
Det är å ena sidan lätt att förstå varför historien "Doktor Glas" överlevt 120 år då den nedkokad till sina grundläggande beståndsdelar är ett ganska enkelt triangeldrama som kan klädas i vilken skrud som helst. I Hjalmar Söderbergs dagboksroman var Patrik en präst som tog för sig sexuellt av sin fru. Här är paret Gregorius superkändisar som får finna sig i att ständigt vara allmängods för skvaller och sociala medier samtidigt som de frikostigt delar med sig av sig själva i poddar och tv-program. Det senare är det som ger Glas en möjlighet att snabbt samla ihop information om Patrik som han kan använda för att göra en psykologisk profil som kanske inte är sann men som passar in. Lite smart.
Filmen är okej. Det är något oidentifierbart som inte riktigt får den att gå hem fullt ut hos mig. Christian Fandango Sundgrens gestaltning blir ibland lite för mycket, även om det passar in i karaktären som är väldigt egocentrerad. Men ändå.
Under alla omständigheter - och detta sagt utan att ha tagit del av berättelsen tidigare - tycker jag att det fungerade rätt bra att flytta "Doktor Glas" till nutid och ta in de moderna aspekter som omöjligtvis fanns när Söderberg skrev den kring förra århundradeskiftet. Det vittnar om berättelsens styrka.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Manuset till filmen är skrivet av dess huvudrollsinnehavare, Isac Calmroth, tillsammans med regissören Erik Leijonborg.
2. Historien har filmats två gånger tidigare - 1942 i regi av Rune Carlsten med Georg Rydeberg i huvudrollen och 1968 i regi av Mai Zetterling och med Per Oscarsson i huvudrollen.
3. Den kritik jag läst i andra recensioner där recensenterna har full koll på romanen, kretsar återkommande kring att Gabriel Glas i filmen gjorts endimensionell och svår att sympatisera med. Utan att ha en annan bild av Glas med mig in i det här kan jag inte säga att jag stör mig så mycket på det.
2. Historien har filmats två gånger tidigare - 1942 i regi av Rune Carlsten med Georg Rydeberg i huvudrollen och 1968 i regi av Mai Zetterling och med Per Oscarsson i huvudrollen.
3. Den kritik jag läst i andra recensioner där recensenterna har full koll på romanen, kretsar återkommande kring att Gabriel Glas i filmen gjorts endimensionell och svår att sympatisera med. Utan att ha en annan bild av Glas med mig in i det här kan jag inte säga att jag stör mig så mycket på det.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
