Både bra och inte
FILMENSom det ser ut just nu är "Blodsoffer" en fristående svensk miniserie för Netflix. Den är inte baserad på någon skriven förlaga eller ett utländskt original. Av någon anledning känns det lite ovanligt i dagsläget. Jag vet inte riktigt varför - det görs ju originalhistorier för tv hela tiden, men i just den här genren är mycket baserad på annat.
Det jag fiskar lite efter är att vi tittare kommer till serien utan att veta något om karaktärerna. Successivt får vi små pusselbitar att foga ihop men från början är pappret blankt. Huvudperson är mordutredaren Thomas Berg (Jakob Oftebro) och han kastas in i ett brutalt dubbelmord på två poliser. En fredagsnatt, kl 01:15, ringer en hysterisk kvinna till 112 och polisen skickas dit och där mördas de två uniformerade poliser som tar sig in på adressen. Inte nog med det, förövaren skär av deras huvuden och arrangerar kropparna på ett vis som närmast känns ritualistiskt. Det värsta är att exakt en vecka senare på klockslaget händer det igen - 112 får ett samtal från en hysterisk person och på plats mördas två uniformerade poliser på exakt samma vis. Larmsamtalet visar att rösten hör till en av de dödande poliserna från det första tillfället. Dessutom finns det ett annat polismord i Söderhamn där den dödade polisens röst var den som ringde det första larmsamtalet.
Thomas sätts under stark press av ledningen, kollegor och facket eftersom uniformerad polis ogärna tar nattpassen på fredagarna efter som hänt. Men han jobbar också dubbelt med utredningsarbetet. En liten grupp, egentligen bara han och kollegan Natalie Eklund (Electra Hallman), vet mer än de andra poliserna och Thomas ska få hjälp av sin pensionerade pappa Alfred (Peter Andersson) som tidigare var framgångsrik utredare tills han gjorde bort sig. Hans erfarenhet leder utredningen framåt och allting pekar på att det är en polis som ligger bakom brotten, och klockan tickar. Snart är det fredag och 01:15 igen…
Det här är ganska bra kriminalhistoria. Den är inte perfekt men den lyckas ändå fånga mitt intresse och bjuda på både spänning och obehag. Det som gör att den inte håller fullt ut är lite skakigt skådespeleri och vissa luckor i historien som inte får sin förklaring, speciellt inte när slutet blir ganska snabbt och utan en mjukare landning. Det kunde ha gjorts bättre men det som är bra är bra och jag lyfter gärna fram Peter Andersson som alltid känns stabil. Det samma kan jag inte riktigt säga om Jakob Oftebro som var så bra som Jan Stenbeck härom året. Här känns han för blek och tillbakahållen.
Just det gör att jag inte kan påstå att jag skulle vilja ha en uppföljande serie där son och far löser något nytt brott. Duon är inte tillräckligt intressant trots att det läggs mycket krut på att etablera en ganska infekterad relationen mellan dem. Då ser jag hellre några mer intressanta karaktärer igen.
Det jag fiskar lite efter är att vi tittare kommer till serien utan att veta något om karaktärerna. Successivt får vi små pusselbitar att foga ihop men från början är pappret blankt. Huvudperson är mordutredaren Thomas Berg (Jakob Oftebro) och han kastas in i ett brutalt dubbelmord på två poliser. En fredagsnatt, kl 01:15, ringer en hysterisk kvinna till 112 och polisen skickas dit och där mördas de två uniformerade poliser som tar sig in på adressen. Inte nog med det, förövaren skär av deras huvuden och arrangerar kropparna på ett vis som närmast känns ritualistiskt. Det värsta är att exakt en vecka senare på klockslaget händer det igen - 112 får ett samtal från en hysterisk person och på plats mördas två uniformerade poliser på exakt samma vis. Larmsamtalet visar att rösten hör till en av de dödande poliserna från det första tillfället. Dessutom finns det ett annat polismord i Söderhamn där den dödade polisens röst var den som ringde det första larmsamtalet.
Thomas sätts under stark press av ledningen, kollegor och facket eftersom uniformerad polis ogärna tar nattpassen på fredagarna efter som hänt. Men han jobbar också dubbelt med utredningsarbetet. En liten grupp, egentligen bara han och kollegan Natalie Eklund (Electra Hallman), vet mer än de andra poliserna och Thomas ska få hjälp av sin pensionerade pappa Alfred (Peter Andersson) som tidigare var framgångsrik utredare tills han gjorde bort sig. Hans erfarenhet leder utredningen framåt och allting pekar på att det är en polis som ligger bakom brotten, och klockan tickar. Snart är det fredag och 01:15 igen…
Det här är ganska bra kriminalhistoria. Den är inte perfekt men den lyckas ändå fånga mitt intresse och bjuda på både spänning och obehag. Det som gör att den inte håller fullt ut är lite skakigt skådespeleri och vissa luckor i historien som inte får sin förklaring, speciellt inte när slutet blir ganska snabbt och utan en mjukare landning. Det kunde ha gjorts bättre men det som är bra är bra och jag lyfter gärna fram Peter Andersson som alltid känns stabil. Det samma kan jag inte riktigt säga om Jakob Oftebro som var så bra som Jan Stenbeck härom året. Här känns han för blek och tillbakahållen.
Just det gör att jag inte kan påstå att jag skulle vilja ha en uppföljande serie där son och far löser något nytt brott. Duon är inte tillräckligt intressant trots att det läggs mycket krut på att etablera en ganska infekterad relationen mellan dem. Då ser jag hellre några mer intressanta karaktärer igen.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Serien består av fem avsnitt, vilket är alldeles lagom. Eller möjligen ett för litet eftersom jag tycker slutet kommer lite hastigt.
2. Serien är skapad av brittiska George Kay som bland annat har serier som "Lupin" och "Hijack" i bagaget. Ett av hans tidigaste uppdrag var serien "The Tunnel", den engelsk-franska versionen av svensk-danska "Bron".
3. Aron Levander ("Jordskott", "Det som göms i snö", "Detektiven från Beledweyne" med mera) har jobbat med manusen och för regin står dansken Kristoffer Nyholm ("Örnen", "Brottet", "En pilgrims död" med mera).
2. Serien är skapad av brittiska George Kay som bland annat har serier som "Lupin" och "Hijack" i bagaget. Ett av hans tidigaste uppdrag var serien "The Tunnel", den engelsk-franska versionen av svensk-danska "Bron".
3. Aron Levander ("Jordskott", "Det som göms i snö", "Detektiven från Beledweyne" med mera) har jobbat med manusen och för regin står dansken Kristoffer Nyholm ("Örnen", "Brottet", "En pilgrims död" med mera).
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
















































































