Slöseri med bra skådespelare

FILMEN

”Små skandaler” är från början en pjäs av Noel Coward. Det märks. Att det är en pjäs från början alltså. Allt är så fruktansvärt överspelat, töntigt och inte roligt någonstans. Mer så att man vrider på sig, suckar och bara vill att det ska ta slut. Det är som en teater som helt enkelt blivit filmad. Om det sedan är en bra filmatisering av en pjäs får vara osagt, men inte är det bra inte.

Filmen handlar om den unge engelsmannen John Whittaker (Ben Barnes) som blir blixtförälskad i amerikanskan Larita (Jessica Biel) och gifter sig med henne. När de sedan anländer till Johns föräldrahem blir det genast en kamp mellan den nygifta Larita och Johns mamma (Kristin Scott Thomas). Kvinnorna gillar inte varandra och en ständig fight tar sin början. Pappan i huset (Colin Firth) är sin hustrus raka motsats medan döttrarna är precis som sin mor, ganska elaka och trångsynta varelser. ”Små skandaler” utspelar sig i början av 1930-talet och allt är väldigt typiskt engelskt. Därför utmärker sig Larita extremt med sina amerikanska kläder, sitt amerikanska beteende och sitt intresse för snabba bilar.

Förmodligen så ska filmen vara precis allt det som jag stör mig på. Enligt betygen på filmens omslag gör Biel en strålande insats medan jag bara tycker att hon spelar över och inte alls passar in i rollen. Filmen har en del komiska inslag, nästan som om det vore en saga och de bitska kommentarerna från Firths karaktär är många. Rätt vad det är kan John brista ut i sång och det blir bara för mycket. Är det ett skämt eller är det genren som tillåter det att vara så här urbota dumt? Det känns överspelat och lite töntigt, nästan som en fars. Det är nog också det som är tanken med det hela. Dock framkommer det aldrig riktigt vad som är kärnan med filmen. Om det finns någon poäng med den så är den svår att se, näst intill omöjlig. Kanske kan man skylla det på originalpjäsen, det vet jag inte.

I bakgrunden är det mycket musik i charlestontappning. Lite stressande men passande för filmen. Filmen är inte rolig. Den ger ingenting och är mest slöseri med tid. Inte ens Colin Firth förmår att lyfta den även om hans insats är så där perfekt engelsk och sammanbiten. Han är ju skön och det är väl egentligen Kristin Scott Thomas också även om hennes roll är en bitch. Men det räcker inte. Känslan att filmen förhoppningsvis snart är slut finns där och gnager hela tiden.


EXTRAMATERIALET

I extramaterialet får vi sex stycken ”deleted scenes”. I scen nummer fem är det så brutalt dåligt trickfilmat att det är skönt att den är borttagen. Om det sedan är meningen som ett stildrag får vi aldrig veta. Fult är det i alla fall. Scen 89 borde faktiskt ha varit kvar, den är lite rolig och hade gott kunnat byta plats med någon annan tråkig scen som fick vara med i filmen. Övriga scener känns varken eller. De är inte sämre eller bättre än dem som faktiskt fick vara med.

”Goof reel” är helt enkelt tabbar från inspelningen. Sådant är alltid roligt och det är det även den här gången. Att se Colin Firth missa sina tangosteg är underhållande eller när hans mobil ringer under en tagning. Mobiltelefon på 30-talet… Men en del grejer är ju inte tabbar, det är bara inspelade saker som inte ska vara med men som fastnat på film. Bort med den typen av ”tabbar”. Annars är det många tabbar som vi får ta del av och det uppskattas.

”Commentary track” är exakt vad det låter som.


TRE SAKER

1. I några scener har man valt att filma väldigt coolt. Bland annat speglar sig Colin Firths ansikte i en sked. Både upp och ner och rättvänt. Då drar jag faktiskt på smilbanden. I en annan scen visas Kristin Scott Thomas ansikte i en biljardboll plus att hon då blinkar till åskådaren. Det var riktigt roligt och ett alldeles utmärkt publikfrieri.

2. I filmen spelas flera ”nya” låtar i en helt annan tappning. Filmen utspelar sig på 30-talet men ändå får vi bland annat höra Tom Jones ”Sexbomb” och Billy Oceans ”When The Going Gets Tough The Tough Get Goin” i riktig storbandstappning. Skitkul.

3. Det är få produktplaceringar vad jag kan uppmärksamma. Men BMW får sig en fin och ganska lång tid i rampljuset.


MARIA EREMO (2009-10-20)
KOMMENTARER - Inga kommentarer än
TIPSA EN KOMPIS OM RECENSIONEN
Din mailadress:
Din kompis mailadress:
Spamskydd:
7x5 =

20 senaste recensionerna i kategorin komedi
50 senaste recensionerna
Sök i arkivet Titel eller fritext
Genre: Komedi
Format: DVD
Region: 2
Antal skivor: 1
Utkomstår: 2009
Bolag: SF
Ljud: Dolby digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 2.35:1
Extramaterial:
Deleted scenes. Goof reel. Commentary track med Stephan Elliot och Sheridan Jobbins.
Köp filmen hos:
Delning:

NIO TIPS FRÅN NOVEMBER
12 SENASTE
WESTERNFILMERNA