Kalle Anka strimlar kvinnor med rakblad

FILMEN

Jag vet inte om det är genialt eller idiotiskt att bygga en film på en mördare som kvackar som Kalle Anka (och då menar jag EXAKT som Kalle Anka) när han attackerar oskyldiga kvinnor på det mest brutala vis och med ett outtömligt hat. Konstigt är det i alla fall, och "New York Ripper" är överlag en ganska konstig film.

För att vara en Lucio Fulci-film innehåller den oväntat mycket sex. Det är strippor, prostituerade, ett par med perversa böjelser, fotsex, bondage och allt möjligt snusk! Skämt åsido - just sexbiten har väl inte direkt stått i fokus i Fulcis filmskapade.

I New York går en seriemördare lös. Hans enda mönster är att han mördar kvinnor genom att sprätta upp dem och det enda kännetecknet är att han kvackar som en anka när han gör det. Polisen tar hjälp av en psykolog för att göra en gärningsmannaprofil där det bland annat kommer fram att mördaren ska vara mycket intelligent.

När "the ripper" misslyckas att ha ihjäl en kvinna blir det plötsligt en öppning för polisen, speciellt som en mystisk man som saknar två fingrar identifierats. Men är det mördaren, eller är mördaren en man över huvud taget? Fulci lägger fram många tänkbara mördare innan vi slutligen får veta vem som är the New York ripper.

Filmen har många brister och är inte speciellt bra. En stor brist är att polisarbetet inte är trovärdigt och hafsigt gjort. Utan att vi får se hur det går till lägger polisen ihop ett och två och kartlägger mördaren och det är ju bra för dem, men tråkigt för oss. Det blir som ett inverterat "CSI"-avsnitt.

Dessutom är det fler luckor i manuset speciellt när det gäller själva mördaren som av någon anledning vet precis vem som utreder fallet hos polisen och kan utan problem spela ett djävulskt spel med denna, och när mördaren väl är fast får vi inga förklaringar till dennes beteende.

Manusluckor av det här slaget är väldigt irriterande och känns smått slarviga när vi ändå har med en skicklig filmmakare att göra.

"New York Ripper" är en grafiskt rå och brutal film, så våldsam att polisen gjorde razzior mot svenska videohandlare när den släpptes på 1980-talet och beslagtog filmen. Med dagens mått mätt är det lite svårt att förstå det då våldet är av klassiskt italiensk snitt. Stora rörelser med knivar och annat och extrema, långsamma närbilder av snitten. Ser inte speciellt verkligt ut nuförtiden.

En liten besvikelse måste jag säga.


EXTRAMATERIALET

För riktiga fans är extramaterialet något extra. Här finns till exempel en 20 minuter lång intervju med Howard Ross (som spelar mannen som saknar två fingrar) och en 50 minuter lång intervju med kompositören Franscesco De Masi.

Men trots att den eller de som ställer frågorna verkar mycket pålästa och ställer initierade frågor så blir det inte speciellt intressant om man nu inte är ett riktigt fan. Mycket babbel om filmer och folk man inte känner till, och allt detta på blixtrande snabb italienska (dock med engelsk undertext).

Del två av dokumentären "Do you remember Lucio Fulci?" (del ett bland extramaterialet till "Zombie Flesh Eaters") är desto intressantare.

Precis som i del ett fortsätter italienska filmmakare och andra i branschen att lovebomba den gamla mästaren. Här får vi bland annat veta att Fulci hatade kritiker och om han hade fått spotta på dem så hade han gjort det!

I övrigt rymmer extramaterialet diverse smågodis som trailers, filmografier, bildgallerier och liknande.


TRE SAKER

1. I England gick censurnämnden längre än i Sverige. Chefen James Ferman beordrade att alla kopior av filmen skulle föras till flygplatsen och deporteras från landet!

2. Känns som de italienska skräckfilmerna på 70- och 80-talet försökte överträffa varandra om att ha det brutalaste mordet. I "New York ripper" finns en scen där en prostituerad blir totalt strimlad med ett rakblad där både hennes ögonglob och bröstvårta delas i två delar. Mysigt...

3. Märklig replik i början av filmen: En tjej cyklar in i en bil och när bilföraren svär åt henne säger hon: "Ursäkta, jag tänkte på Boston." Det förklaras aldrig om hon syftade på staden eller den kända AOR-bandet.


ANDERS JAKOBSON (2007-03-05)
KOMMENTARER - Inga kommentarer än
TIPSA EN KOMPIS OM RECENSIONEN
Din mailadress:
Din kompis mailadress:
Spamskydd:
7x5 =

Relaterade recensioner (3)
20 senaste recensionerna i kategorin splatter
50 senaste recensionerna
Sök i arkivet Titel eller fritext
Genre: Splatter
Format: DVD
Region: 2
Antal skivor: 1
Utkomstår: 2007
Bolag: Njutafilms
Ljud: Dolby Digital Stereo
Bild: Anamorfisk widescreen 2.35:1
Extramaterial:
Lucio Fulci dokumentär del 2, Intervju med Howard Ross, Intervju med kompositören Francesco Di Masi, Originalbiotrailer, Fotogalleri
Italienska skräcktrailers, Biografier
Fler recensioner i med skådespelarna i filmen:
Köp filmen hos:
Delning:
RECENSERAT DENNA DAG (20/6):
Alla recensioner från denna dag
NIO TIPS FRÅN MAJ
12 SENASTE
ACTIONFILMERNA