Fakulteter och fars i tredje säsongen
FILMENNär vi möter Hank Moody (David Duchovny) för tredje gången är han kvar i Los Angeles med dottern Becca (Madeleine Martin), men hans on and off-fru Karen (Natascha McElhone) har flyttat till New York. Relationen mellan Hank och Becca vacklar och hon börjar umgås allt mer med skolkamraten Chelsea (Ellen Woglom) och när de båda snattat i Hanks gräsförråd får han anledning att träffa Chelseas föräldrar, vilket leder till en helt ny karriär för Hank.
Hank får en lärartjänst på college under Chelseas mamma Felicia (Embeth Davidtz) och dekanus är hennes man Stacy (Peter Gallagher). Han får en assistent, Jill (Diane Farr) som blir lite sugen på honom och han får även kärleksfyllda blickar från två studenter Balt (Ed Westwick) och Jackie (Eva Amurri). Även den mycket korrekta och brittiskt tillknäppta Felicia blir knäsvag av Hank och givetvis inleder han sexuella förhållanden med samtliga kvinnor, även om han egentligen inte vill. Han gör det han gör för deras eget bästa, men inser att det inte håller i längden och försöker i ett farsartat avsnitt göra slut med allihop samtidigt, vilket bara leder till att sanningen kommer fram. Än värre blir det när Karen kommer tillbaka och sanningen uppdagas även för henne.
Hanks agent Charlie Runkle (Evan Handler) har ett nytt jobb sedan han fick sparken och blev av med sin fru Marcy (Pamela Adlon) och jobbar nu för Sue Collini (Kathleen Turner), en kvinna som verkar tycka att sexuella trakasserier är en skyldighet. Sue är grövre i munnen än alla andra karaktärer i "Californication" tillsammans och för Charlie är det bara att foga sig i situationen och koncentrera sig på att försöka lappa ihop relationen med Marcy, vilket inte är speciellt lätt. Speciellt inte när en av Charlies klienter blir den forna 80-talsstjärnan Rick Springfield (Rick Springfield) som visar sig vara ett riktigt praktarsel, men som bland annat Marcy ändå inte kan motstå.
Mot slutet av säsongen kommer sociopaten Mia (Madeline Zima) tillbaka och återigen står Hank inför den stora risken att den största hemligheten av dem alla kommer att avslöjas.
Efter tre säsonger som på sätt och vis berättat olika historier, men som ändå håller ihop på ett väldigt effektivt vis, tycker jag att "Californication" fortfarande håller väldigt hög klass och det är lika roligt varje gång att sjunka in i den här världen. De 30 minuter långa avsnitten är ett utmärkt format för dramakomedin och det är hur enkelt som helst att bara fortsätta att titta.
Vad som också är väldigt bra är att de nya karaktärer som tillkommit både skrivits riktigt bra från första början, men får också utrymme att utvecklas under säsongens gång. Det är inga "gästspel" utan fullvärdiga roller.
"Californication" lyckas hålla stilen och fortfarande kännas intressant. Man vill verkligen veta hur det ska gå för Hank och alla de andra, och så länge man har den känslan, kan serien fortsätta att produceras.
Hank får en lärartjänst på college under Chelseas mamma Felicia (Embeth Davidtz) och dekanus är hennes man Stacy (Peter Gallagher). Han får en assistent, Jill (Diane Farr) som blir lite sugen på honom och han får även kärleksfyllda blickar från två studenter Balt (Ed Westwick) och Jackie (Eva Amurri). Även den mycket korrekta och brittiskt tillknäppta Felicia blir knäsvag av Hank och givetvis inleder han sexuella förhållanden med samtliga kvinnor, även om han egentligen inte vill. Han gör det han gör för deras eget bästa, men inser att det inte håller i längden och försöker i ett farsartat avsnitt göra slut med allihop samtidigt, vilket bara leder till att sanningen kommer fram. Än värre blir det när Karen kommer tillbaka och sanningen uppdagas även för henne.
Hanks agent Charlie Runkle (Evan Handler) har ett nytt jobb sedan han fick sparken och blev av med sin fru Marcy (Pamela Adlon) och jobbar nu för Sue Collini (Kathleen Turner), en kvinna som verkar tycka att sexuella trakasserier är en skyldighet. Sue är grövre i munnen än alla andra karaktärer i "Californication" tillsammans och för Charlie är det bara att foga sig i situationen och koncentrera sig på att försöka lappa ihop relationen med Marcy, vilket inte är speciellt lätt. Speciellt inte när en av Charlies klienter blir den forna 80-talsstjärnan Rick Springfield (Rick Springfield) som visar sig vara ett riktigt praktarsel, men som bland annat Marcy ändå inte kan motstå.
Mot slutet av säsongen kommer sociopaten Mia (Madeline Zima) tillbaka och återigen står Hank inför den stora risken att den största hemligheten av dem alla kommer att avslöjas.
Efter tre säsonger som på sätt och vis berättat olika historier, men som ändå håller ihop på ett väldigt effektivt vis, tycker jag att "Californication" fortfarande håller väldigt hög klass och det är lika roligt varje gång att sjunka in i den här världen. De 30 minuter långa avsnitten är ett utmärkt format för dramakomedin och det är hur enkelt som helst att bara fortsätta att titta.
Vad som också är väldigt bra är att de nya karaktärer som tillkommit både skrivits riktigt bra från första början, men får också utrymme att utvecklas under säsongens gång. Det är inga "gästspel" utan fullvärdiga roller.
"Californication" lyckas hålla stilen och fortfarande kännas intressant. Man vill verkligen veta hur det ska gå för Hank och alla de andra, och så länge man har den känslan, kan serien fortsätta att produceras.
EXTRAMATERIALET
Det är behjärtansvärt att man väljer att lyfta fram några av produktionens doldisar i extramaterialet, nämligen två av kompositörerna till musiken och tjejen som "castar" rollerna. Det är intressant att lyssna på, men samtidigt gör de två kortare inslagen mig lite besviken. Det är mycket snack och dåligt med exempel. Kompositörerna kunde väl ha spelat några låtar åtminstone?
De övriga två extramaterialsinslagen handlar om de nya skådespelarna i säsongen, med en liten special om Rick Springfield och en om de andra. Det känns bra att höra att Springfield inte spelar sig själv utan en ganska skruvad version av sitt verkliga jag.
De övriga två extramaterialsinslagen handlar om de nya skådespelarna i säsongen, med en liten special om Rick Springfield och en om de andra. Det känns bra att höra att Springfield inte spelar sig själv utan en ganska skruvad version av sitt verkliga jag.
TRE SAKER
1. Det är lite lustigt att musiken tas upp i extramaterialet, för det hade jag faktiskt redan tänkt att skriva om. Jag gillar vinjettlåten skarpt och tycker att den har en tydlig Kalifornien-känsla som jag känner igen från de otaliga skateboardfilmer jag såg på 80- och 90-talet.
2. Två av Hank Moodys böcker heter "God hates us all" och "Seasons in the abyss" som båda är albumtitlar med Slayer. I den här säsongen nämns en bok av en annan författare som heter "Crack the sky", som möjligen kan syfta på Mastodons "Crack the Skye".
3. Säsong fyra drar igång i januari nästa år.
2. Två av Hank Moodys böcker heter "God hates us all" och "Seasons in the abyss" som båda är albumtitlar med Slayer. I den här säsongen nämns en bok av en annan författare som heter "Crack the sky", som möjligen kan syfta på Mastodons "Crack the Skye".
3. Säsong fyra drar igång i januari nästa år.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
David Duchovny (7)
David Duchovny (7)
