Imponerande och internationellt av Dalle

FILMEN

Vägen från Peter Dalles långfilmsdebut "Drömkåken" (1993) till "En fiende att dö för" har gått via komedier som "Yrrol - En kolossalt genomtänkt film" (1994) och "Ogifta par - En film som skiljer sig" (1997) samt komiska mordmysteriet "Skenbart: En film om tåg" (2003). En helt ologisk väg fram till den ambitiösa, internationella period-thriller om en mycket prekär situation i inledningen av andra världskriget som "En fiende att dö för" är. Jag är faktiskt både imponerad och förbluffad över att han helt allena står för båda manus och regi.

I augusti 1939 far ett internationellt skepp i väg mot Svalbard. Här finns både tyska och engelska forskare, en norsk kapten, en rysk besättning och svenska sprängningsexperten Gustav (Richard Ulfsäter). Det är en geologisk expedition som ska undersöka om teorin om Pangaea - urkontinenten, innan alla nuvarande kontinenter bröts loss - kan vara sann. En viktig expedition, för alla utom den Kapten Haddock-försupna norsken (Sven Nordin) som i sista stund tog över skeppet efter att hans ryska föregångare blev ihjälriven av en isbjörn.

Men så kommer telegrammet: Tyskland har invaderat Polen och oron sprider sig på skeppet. Mest oroad är den judiska engelsmannen Martin (Allan Corduner) som anar att detta bara är början. Svensken håller sig förstås neutral. Över en middag där tysken Friedrich (Axel Prahl) meddelat att alla blivit hedersmedborgare av Berlin, blir de plötsligt fiender lagom till efterrätten. England och Frankrike har förklarat krig mot Tyskland. Trots att de envist håller fast vid att expeditionen ska vara för forskningens skull och inget annat, blir det svårt att hålla fast vid detta när kriget kommer allt närmare och någon annan drar i trådarna. Mitt i allt står vår neutrala svenska sprängexpert och tvekar när hans expertis efterfrågas.

Filmen smyger långsamt in i thrillergenren och blir både spännande och actionfylld. Det förhållandevis begränsade skådespelarstallet, som även inrymmer tyskan Leni (Jeanette Hain) och engelsmannen Terrence (Tom Burke), har en bra kemi och lyckas utan problem förmedla alla interna förvecklingar som drabbar gruppen när de kastas in i något de inte hade räknat med. Det handlar om att ta ställning för vad man ska ta ställning för, och vad man är beredd att dö för, och till vilket pris.

I några få scener lyser möjligtvis den förmodade budgetbegränsningen igenom, men i det stora hela är filmen mycket snygg, väldigt välgjord och på alla sätt och vis en spännande och bra film. Jag är imponerad.


EXTRAMATERIALET

Bakomfilmen är ganska kort och tyvärr rätt meningslös. Det är mest lösrykta bilder från inspelningen i Svalbard - vilka visserligen är väldigt vackra - och några få citat från de inblandade. Ljudet på vissa av intervjuerna är tyvärr rätt dåligt att det är svårt att höra vad som sägs.


TRE SAKER

1. Öppningsscenen i filmen är väldigt bra för den är så totalt oväntad. Jag trodde jag såg något helt annat än vad det visade sig vara.

2. I bakomfilmen säger Peter Dalle att han fick idén till filmen tre-fyra år innan den gjordes.

3. Richard Ulfsäter är lite träaktig och trist i Annika Bengtzon-filmerna, vilket i och för sig ligger i karaktärens natur. Här är han betydligt roligare och pratar dessutom utmärkt engelska.


ANDERS JAKOBSON (2012-08-15)
KOMMENTARER - Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
20 senaste recensionerna i kategorin thriller
50 senaste recensionerna
Sök i arkivet Titel eller fritext
RECENSERAT DENNA DAG (20/4):
Alla recensioner från denna dag
NIO TIPS FRÅN FEBRUARI/MARS
12 SENASTE
ROMANTISKA KOMEDIERNA