Sjukdomen som drev Williams till döden
FILMENAv alla dessa kändisdödsfall som drabbar oss regelbundet var Robin Williams död den 11 augusti 2014 en av de som kändes extra stark för mig. Jag minns att jag fick höra om hans självmord via min fru när jag vaknade på morgonen. I min sömndruckenhet tyckte jag att hon sa Robbie Williams och jag hann tänka "Oj, vad oväntat" innan bokstäverna i namnet hamnade rätt och jag i stället blev genuint ledsen. Robin Williams var i sina bästa stunder kanske den roligaste man som funnits, speciellt när han släpptes lös som gäst hos Letterman eller liknande. Hans improvisationsförmåga var något utöver det vanliga. Visst, han var extremt speedad och manisk stundtals, men att han skulle välja att att avsluta sitt liv geno att hänga sig var otänkbart.
I tiden efter självmordet försökte media fylla i luckor genom att dra egna slutsatser och gissa sig fram till förklaringar. Det pratades om att han oroade sig för sin ekonomi, att han var djupt deprimerad eller att han fallit tillbaka i ett tidigare missbruk. Så var det inte. En obotlig och icke diagnostiserad sjukdom drev Williams till att avsluta sitt liv och det är en stor del av den här dokumentären.
Här har kunniga forskare och läkare lika stor del av berättelsen som film- och tv-skapare när Williams liv, framför allt i den senare tiden, ska återges för att skapa en bild av vad som hände inför självmordet. Allra störst plats har änkan Susan Schneider Williams som delar med sig frikostigt samtidigt som det är väldigt tydligt att hon vigt sitt nuvarande liv åt att berätta om sjukdomen som tog hennes mans liv: Lewykroppsdemens.
Det är en fruktansvärd demenssjukdom som är så svår att diagnosticera att det var först när obduktionsrapporten berättade för omvärlden att Williams hjärna var fylld av Lewykroppar som bitarna föll på plats och att han ändå fungerat hyggligt dagligen är svårt för många att förstå. Men i filmen vittnar vänner, kollegor, grannar och inte minst Susan om att saker och ting inte var som det ska. Den så tidigare skarpa Williams blev osäker, paranoid och förvirrad.
Att få ta del av sanningen på det här viset är gripande och sorgligt. Allra värst är att även om Williams skulle ha blivit korrekt diagnostiserad hade sjukdomen ändå tagit hans liv. Kanske hade han inte begått självmord, även om det är vanligt bland de drabbade, men han hade ändå dött på grund av den. Ovärdigt och sorgligt.
I tiden efter självmordet försökte media fylla i luckor genom att dra egna slutsatser och gissa sig fram till förklaringar. Det pratades om att han oroade sig för sin ekonomi, att han var djupt deprimerad eller att han fallit tillbaka i ett tidigare missbruk. Så var det inte. En obotlig och icke diagnostiserad sjukdom drev Williams till att avsluta sitt liv och det är en stor del av den här dokumentären.
Här har kunniga forskare och läkare lika stor del av berättelsen som film- och tv-skapare när Williams liv, framför allt i den senare tiden, ska återges för att skapa en bild av vad som hände inför självmordet. Allra störst plats har änkan Susan Schneider Williams som delar med sig frikostigt samtidigt som det är väldigt tydligt att hon vigt sitt nuvarande liv åt att berätta om sjukdomen som tog hennes mans liv: Lewykroppsdemens.
Det är en fruktansvärd demenssjukdom som är så svår att diagnosticera att det var först när obduktionsrapporten berättade för omvärlden att Williams hjärna var fylld av Lewykroppar som bitarna föll på plats och att han ändå fungerat hyggligt dagligen är svårt för många att förstå. Men i filmen vittnar vänner, kollegor, grannar och inte minst Susan om att saker och ting inte var som det ska. Den så tidigare skarpa Williams blev osäker, paranoid och förvirrad.
Att få ta del av sanningen på det här viset är gripande och sorgligt. Allra värst är att även om Williams skulle ha blivit korrekt diagnostiserad hade sjukdomen ändå tagit hans liv. Kanske hade han inte begått självmord, även om det är vanligt bland de drabbade, men han hade ändå dött på grund av den. Ovärdigt och sorgligt.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Även om Robin Williams ofta gjorde komedier är några av hans finaste stunder i dramafilmer. En personlig favorit är "Uppvaknanden" där han spelar en driven läkare som lyckas väcka upp katatoniska patienter med hjälp av drogen L-dopa. Det läkemedlet används i dag hos patienter med Parkinsons och den diagnosen fick Williams innan sin död.
2. Dokumentären har lite klipp från olika intervjuer med Williams som kompletterar historien fint.
3. En annan dokumentär som fokuserar mer på Williams yrkesliv är "Robin Williams: Come Inside My Mind".
2. Dokumentären har lite klipp från olika intervjuer med Williams som kompletterar historien fint.
3. En annan dokumentär som fokuserar mer på Williams yrkesliv är "Robin Williams: Come Inside My Mind".
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Streamat
