Olika spelningar på samma ställe
FILMENPå DVD:n "Gary Moore - The Definitive Montreux collection" får vi se Gary Moores samtliga framträdanden i Montreux vilket inte mindre än fem stycken. På DVD:n är de snyggt uppdelade på årtalet de skedde. Vi har framträdanden från 1990, 1995, 1997, 1999 och 2001.
Detta gör att man får en unik inblick i Gary Moores musik och i hur den har utvecklats under de 11 åren som gått mellan första och sista konserten. Vi får även se hur Gary själv gått från att vara en långhårig hårdrockare till en någorlunda kortklippt bluesgitarrist. Nu blandar ju Gary sin musik friskt så att göra det så enkelt för sig som att säga att han är hårdrocks- eller bluesgitarrist kan man inte men ändå…
Jag skulle vilja klassa honom som en extremt duktig gitarrist som verkar behärska de flesta spelstilar utan större problem. Tyvärr blir det ibland lite för mycket gnidande och gnisslande (i brist på ett bättre ord) när han spelar. Tonerna blir så utdragna och höga att det nästan gör ont i öronen. Så även om de säkert är extremt svåra att få fram föredrar jag när han håller igen en smula.
Nu är ju Gary även en duktig sångare och det visar han även här. Vi får bland annat klassiker som "Out in the fields" och "Still got the blues". Min favorit bland de fem konserterna på DVD:n är det från 1999. Jag har dock lite svårt att sätta fingret på varför just den är bäst. Gary är på topp i alla de fem framträdandena men förmodligen är det så att jag tycker bäst om de låtar som framförs 1999.
För övrigt bjuds vi på rätt intima konserter. Montreux är rätt litet och publiken står mest och softar under helat konserten. Det är inget headbangande här inte och det passar rätt bra till den musik Gary spelar. Gary Moore och Montreux är onekligen en bra kombination.
Detta gör att man får en unik inblick i Gary Moores musik och i hur den har utvecklats under de 11 åren som gått mellan första och sista konserten. Vi får även se hur Gary själv gått från att vara en långhårig hårdrockare till en någorlunda kortklippt bluesgitarrist. Nu blandar ju Gary sin musik friskt så att göra det så enkelt för sig som att säga att han är hårdrocks- eller bluesgitarrist kan man inte men ändå…
Jag skulle vilja klassa honom som en extremt duktig gitarrist som verkar behärska de flesta spelstilar utan större problem. Tyvärr blir det ibland lite för mycket gnidande och gnisslande (i brist på ett bättre ord) när han spelar. Tonerna blir så utdragna och höga att det nästan gör ont i öronen. Så även om de säkert är extremt svåra att få fram föredrar jag när han håller igen en smula.
Nu är ju Gary även en duktig sångare och det visar han även här. Vi får bland annat klassiker som "Out in the fields" och "Still got the blues". Min favorit bland de fem konserterna på DVD:n är det från 1999. Jag har dock lite svårt att sätta fingret på varför just den är bäst. Gary är på topp i alla de fem framträdandena men förmodligen är det så att jag tycker bäst om de låtar som framförs 1999.
För övrigt bjuds vi på rätt intima konserter. Montreux är rätt litet och publiken står mest och softar under helat konserten. Det är inget headbangande här inte och det passar rätt bra till den musik Gary spelar. Gary Moore och Montreux är onekligen en bra kombination.
EXTRAMATERIALET
DVD:n saknar extramaterial.
TRE SAKER
1. Det är rätt kul att se Gary live för han lever sig verkligen in i sin sång och grimaserar friskt. Janne Schaffer kan slänga sig i väggen.
2. Under framträdandet från 1997 har han på sig en väldigt skrikig gul tröja och jag kan inte låta bli att fundera på hur han tänkte när han valde ut den…
3. Jag lyssnade rätt mycket på Gary Moore under 80-talet och det var ett kärt återseende att återigen får höra honom spela.
2. Under framträdandet från 1997 har han på sig en väldigt skrikig gul tröja och jag kan inte låta bli att fundera på hur han tänkte när han valde ut den…
3. Jag lyssnade rätt mycket på Gary Moore under 80-talet och det var ett kärt återseende att återigen får höra honom spela.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
