Andra säsongen vill berätta för mycket
FILMENEfter ett händelserikt första år på skolan Nevermore är Wednesday (Jenna Ortega) tillbaka för ett andra år. Denna gång är hon dock inte själv. Dels börjar hennes lillebror Pugsley (Isaac Ordonez) sitt första år på skolan, dels blir hennes mamma Mortica (Catherine Zeta-Jones) involverad i att anordna en stor gala på skolan vid årets slut som ett sätt att få in pengar för att få skolan att gå runt. Av någon anledning gör Morticias inblandning i galan att hon måste bo nära Nevermore och de får därför husera i ett tomt hus i närheten.
Innan Wednesday återvänder till Nevermore får hon en syn som indikerar att Enid (Emma Myers) kommer att dö, något som får Wednesday att lägga all sitt fokus på att hitta ett sätt att förhindra detta. Dock får hon käppar i hjulet när hennes synska förmåga plötsligt försvinner lagom till att två kroppar hittas mördade av korpar. I ett försök att hitta vem som ligger bakom morden innan det är försent för Enid startar Wednesday en utredning som tar henne till det mentalsjukhus där Tyler (Hunter Doohan) sitter inspärrad. En utredning som gör att Wednesday skärmar av sig från Enid och deras vänskap hamnar plötsligt i gungning. Samtidigt som hon också försöker få svar från sin mamma om vad hon ska göra för att få tillbaka sin förmåga, vilket Mortica vägrar göra.
Inför säsong två har ganska mycket ändrats. Nevermore har fått en ny rektor i Principal Dort (Steve Buscemi), Enid har fått ett nytt kärleksintresse och Xavier (Percy Hynes White) har flyttats till en annan skola. Vi får även träffa nya karaktärer i form av exempelvis Wednesdays mormor Hester Frump (Joanna Lumley), den nya musikläraren Isadora (Billie Piper) och Agnes (Evie Templeton) som är en första års elev som är besatt av Wednesday. I övrigt är känslan i serien samma, det går helt klart att känna igen sig från första säsongen.
Det som blir lite problemet med denna säsong är att den vill så väldigt mycket. I stället för att fokusera på en huvudberättelse med en antagonist så spretar det här. Huvuddelen är genomgående att Wednesday vill rädda Enid, men i det blandas Wednesdays och Morticas relation in. Det läggs så mycket fokus på detta att det inte finns utrymme för att utveckla Wednesdays och Enids relation. Jag hade önskat att se mer av deras relation i stället för att se den glida isär då de knappt ser eller pratar med varandra. Att ta dit Morticia och hela familjen Addams kommer lite vägen och vi får många relationer att hålla ordning på. Många relationer som ska utvecklas och knytas ihop. På grund av detta har jag svårt att känna mig helt tillfredsställd när eftertexterna rullar i sista avsnittet. Jag hade önskat samma fokus på en huvudberättelse som första säsongen där vi konstant satt på nålar och fick upplösningen i sista avsnitten. I säsong två vill man alldeles för mycket.
Något som dock behöver lyftas är skådespelarinsatserna. Jenna Ortega och Emma Myers får sätta sina skådespelartalanger på prov i en scen och gör det fantastiskt. Så fantastiskt att jag för en stund undrar om de på något magiskt sätt blivit karaktärerna de spelar. Även Evie Templeton gör en riktigt bra insats som Agnes, en tjej som känner sig osynlig och utanför med desperat försöker passa in som Wednesdays vän. Hennes historia och utveckling är den som nästan är bäst genom hela säsongen och hon är också den jag hoppas få följa mer i en tredje säsong.
"Wednesdays" andra säsong är lite av en besvikelse om man ser till endast berättelsen. Om man dock är mer intresserad av estetiken och bra skådespel så kommer man inte bli besviken. Tim Burton vet vad han gör, förhoppningsvis lägger man dock mer fokus på manuset till säsong tre för att få in samma struktur som vi såg i första säsongen.
Innan Wednesday återvänder till Nevermore får hon en syn som indikerar att Enid (Emma Myers) kommer att dö, något som får Wednesday att lägga all sitt fokus på att hitta ett sätt att förhindra detta. Dock får hon käppar i hjulet när hennes synska förmåga plötsligt försvinner lagom till att två kroppar hittas mördade av korpar. I ett försök att hitta vem som ligger bakom morden innan det är försent för Enid startar Wednesday en utredning som tar henne till det mentalsjukhus där Tyler (Hunter Doohan) sitter inspärrad. En utredning som gör att Wednesday skärmar av sig från Enid och deras vänskap hamnar plötsligt i gungning. Samtidigt som hon också försöker få svar från sin mamma om vad hon ska göra för att få tillbaka sin förmåga, vilket Mortica vägrar göra.
Inför säsong två har ganska mycket ändrats. Nevermore har fått en ny rektor i Principal Dort (Steve Buscemi), Enid har fått ett nytt kärleksintresse och Xavier (Percy Hynes White) har flyttats till en annan skola. Vi får även träffa nya karaktärer i form av exempelvis Wednesdays mormor Hester Frump (Joanna Lumley), den nya musikläraren Isadora (Billie Piper) och Agnes (Evie Templeton) som är en första års elev som är besatt av Wednesday. I övrigt är känslan i serien samma, det går helt klart att känna igen sig från första säsongen.
Det som blir lite problemet med denna säsong är att den vill så väldigt mycket. I stället för att fokusera på en huvudberättelse med en antagonist så spretar det här. Huvuddelen är genomgående att Wednesday vill rädda Enid, men i det blandas Wednesdays och Morticas relation in. Det läggs så mycket fokus på detta att det inte finns utrymme för att utveckla Wednesdays och Enids relation. Jag hade önskat att se mer av deras relation i stället för att se den glida isär då de knappt ser eller pratar med varandra. Att ta dit Morticia och hela familjen Addams kommer lite vägen och vi får många relationer att hålla ordning på. Många relationer som ska utvecklas och knytas ihop. På grund av detta har jag svårt att känna mig helt tillfredsställd när eftertexterna rullar i sista avsnittet. Jag hade önskat samma fokus på en huvudberättelse som första säsongen där vi konstant satt på nålar och fick upplösningen i sista avsnitten. I säsong två vill man alldeles för mycket.
Något som dock behöver lyftas är skådespelarinsatserna. Jenna Ortega och Emma Myers får sätta sina skådespelartalanger på prov i en scen och gör det fantastiskt. Så fantastiskt att jag för en stund undrar om de på något magiskt sätt blivit karaktärerna de spelar. Även Evie Templeton gör en riktigt bra insats som Agnes, en tjej som känner sig osynlig och utanför med desperat försöker passa in som Wednesdays vän. Hennes historia och utveckling är den som nästan är bäst genom hela säsongen och hon är också den jag hoppas få följa mer i en tredje säsong.
"Wednesdays" andra säsong är lite av en besvikelse om man ser till endast berättelsen. Om man dock är mer intresserad av estetiken och bra skådespel så kommer man inte bli besviken. Tim Burton vet vad han gör, förhoppningsvis lägger man dock mer fokus på manuset till säsong tre för att få in samma struktur som vi såg i första säsongen.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. I första avsnittet får vi veta att Xavier inte återvänt till Nevermore. I själva verket var det skådespelaren Percy Hynes White som inte fått återvända då han blivit anklagad för sexuella trakasserier, vilka han senare dömts oskyldig till.
2. Lady Gaga gör två framträdanden i del två av säsongen. Dels spelar hon karaktären Rosaline Rotwood, dels gör hon en låt som Enid dansar till i slutet av säsongen.
3. Ett kärt återseende i säsongen är Principal Larissa Weems (Gwendoline Christie) som dyker upp som Wednesdays guide.
2. Lady Gaga gör två framträdanden i del två av säsongen. Dels spelar hon karaktären Rosaline Rotwood, dels gör hon en låt som Enid dansar till i slutet av säsongen.
3. Ett kärt återseende i säsongen är Principal Larissa Weems (Gwendoline Christie) som dyker upp som Wednesdays guide.
EMMA ÅKERLIND (2025-09-19)
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Streamat
