Besvärande spretigt och fladdrig ton
FILMENJag undrar hur många serier det är som jämförs med "Twin Peaks" utan att ens vara i närheten av den seriens briljans? Det räcker inte med en svepande beskrivning som "ett mystiskt drama i en småstad" för att det ska vara motiverat med en jämförelse.
Googles AI sammanfattar det så här: "The Netflix series 'Wayward' is frequently compared to Twin Peaks due to its blend of a small-town mystery, a surreal atmosphere, and genre-bending elements. While both shows feature an outsider investigating secrets in an eerie, picturesque town, 'Wayward' is a more grounded thriller focusing on the "troubled teen industry," unlike 'Twin Peaks' supernatural focus."
Just det här med genremix och tonårsinslag är väl det som är "Waywards" svagaste sidor. Stundtals under de första avsnitten vet jag inte riktigt vad det egentligen är jag tittar på. Ena stunden ett polisdrama som mixas med någon sorts sektliknande skolverksamhet och andra stunden vad som känns som en halvtaskig collegefilm/komedi med tramsiga ungdomar som röker på och lyssnar på - för dem - omodern musik. Det spretar på ett besvärligt vis och ungdomsinslagen är svagt gestaltade och jag knorrar i soffan för att jag tycker att det är så dåligt. Men så småningom jämnar det hela ut sig trots att det då och då kommer scener med ungdomarna där häftig musik ska förstärka scenerna och det blir jönsigt igen. Tonen i serien är ojämn och fladdrig.
I småstaden Tall Pines finns Tall Pines Academy dit föräldrar skickar sina besvärliga tonåringar så att de ska hitta sig själva enligt en pedagogisk metodik som Evelyn Wade (Toni Collette) ligger bakom. I själva verket är det en fängelseliknande institution med hierarkier och märkliga inslag där ungdomarna bryter ner varandra för att sedan försonas - en långsam hjärntvättning där de sista skedena kompletteras med droginslag.
Till denna skola föreslås Leila (Alyvia Alyn Lind) att skickas. Hon är en besvärlig tonåring med en trasslig familjesituation till följd av sin storasysters död. Men i stället blir det Leilas bästa kompis Abbie (Sydney Topliffe) som förs dit under kidnappningsliknande metoder, mest för att hennes föräldrar tycker att hon dragits med i Leilas fördärv. Leila ser därför till att bli den första som bryter sig in på skolan, vilket leder till att hon också hamnar där som "elev".
Parallellt har vi stiftat bekantskap med polisen Alex (Mae Martin) som flyttat till Tall Pines med sin höggravida fru Sarah (Laura Redman). Sarah är ursprungligen en tidigare elev på skolan och Alex ska snart bli varse om skolans makt i samhället. Det börjar redan omgående då han stöter på en elev som har rymt och dör på kuppen och hur detta mer eller mindre städas bort som om inget har hänt. Det är även Alex som på omvägar kommer i kontakt med Leila och Abbie som berättar att skolan inte alls är vad den utger sig för och samtidigt som tjejerna är drivande i en revolt innanför skolans murar gör Alex vad han kan utanför dem, vilket inte är så lätt då alla i Tall Pines har en relation till skolan.
Visst, det blir lite spännande när vi närmar oss upplösningen av den åtta avsnitt långa miniserien och veteranen Toni Collette är givetvis utmärkt i rollen som Evelyn, men i det stora hela känner jag att "Wayward" inte alls levererar tillräckligt bra. Det blir tunga skor att gå i när det delvis marknadsförs som en ny "Twin Peaks" och "Wayward" klarar inte av den tyngden, speciellt som Collette drar det tyngsta lasset själv.
Googles AI sammanfattar det så här: "The Netflix series 'Wayward' is frequently compared to Twin Peaks due to its blend of a small-town mystery, a surreal atmosphere, and genre-bending elements. While both shows feature an outsider investigating secrets in an eerie, picturesque town, 'Wayward' is a more grounded thriller focusing on the "troubled teen industry," unlike 'Twin Peaks' supernatural focus."
Just det här med genremix och tonårsinslag är väl det som är "Waywards" svagaste sidor. Stundtals under de första avsnitten vet jag inte riktigt vad det egentligen är jag tittar på. Ena stunden ett polisdrama som mixas med någon sorts sektliknande skolverksamhet och andra stunden vad som känns som en halvtaskig collegefilm/komedi med tramsiga ungdomar som röker på och lyssnar på - för dem - omodern musik. Det spretar på ett besvärligt vis och ungdomsinslagen är svagt gestaltade och jag knorrar i soffan för att jag tycker att det är så dåligt. Men så småningom jämnar det hela ut sig trots att det då och då kommer scener med ungdomarna där häftig musik ska förstärka scenerna och det blir jönsigt igen. Tonen i serien är ojämn och fladdrig.
I småstaden Tall Pines finns Tall Pines Academy dit föräldrar skickar sina besvärliga tonåringar så att de ska hitta sig själva enligt en pedagogisk metodik som Evelyn Wade (Toni Collette) ligger bakom. I själva verket är det en fängelseliknande institution med hierarkier och märkliga inslag där ungdomarna bryter ner varandra för att sedan försonas - en långsam hjärntvättning där de sista skedena kompletteras med droginslag.
Till denna skola föreslås Leila (Alyvia Alyn Lind) att skickas. Hon är en besvärlig tonåring med en trasslig familjesituation till följd av sin storasysters död. Men i stället blir det Leilas bästa kompis Abbie (Sydney Topliffe) som förs dit under kidnappningsliknande metoder, mest för att hennes föräldrar tycker att hon dragits med i Leilas fördärv. Leila ser därför till att bli den första som bryter sig in på skolan, vilket leder till att hon också hamnar där som "elev".
Parallellt har vi stiftat bekantskap med polisen Alex (Mae Martin) som flyttat till Tall Pines med sin höggravida fru Sarah (Laura Redman). Sarah är ursprungligen en tidigare elev på skolan och Alex ska snart bli varse om skolans makt i samhället. Det börjar redan omgående då han stöter på en elev som har rymt och dör på kuppen och hur detta mer eller mindre städas bort som om inget har hänt. Det är även Alex som på omvägar kommer i kontakt med Leila och Abbie som berättar att skolan inte alls är vad den utger sig för och samtidigt som tjejerna är drivande i en revolt innanför skolans murar gör Alex vad han kan utanför dem, vilket inte är så lätt då alla i Tall Pines har en relation till skolan.
Visst, det blir lite spännande när vi närmar oss upplösningen av den åtta avsnitt långa miniserien och veteranen Toni Collette är givetvis utmärkt i rollen som Evelyn, men i det stora hela känner jag att "Wayward" inte alls levererar tillräckligt bra. Det blir tunga skor att gå i när det delvis marknadsförs som en ny "Twin Peaks" och "Wayward" klarar inte av den tyngden, speciellt som Collette drar det tyngsta lasset själv.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Tall Pines, TP, Twin Peaks, TP, fyra bokstäver sen fem... Ja, diskret är det inte, speciellt inte som originaltiteln på serien var just "Tall Pines".
2. Serien är skriven av Mae Martin som spelar polisen Alex. Hen beskrivs vanligtvis som en komiker som håller på med ståuppkomik, vilket känns som en ganska oväntad bakgrund till att skriva en sådan här slags berättelse.
3. Historien är inspirerad av verkliga händelser från Martins uppväxt och speciellt bästa kompisen Nicole som hamnade på en liknande institution. Nicole agerade konsult till serien.
2. Serien är skriven av Mae Martin som spelar polisen Alex. Hen beskrivs vanligtvis som en komiker som håller på med ståuppkomik, vilket känns som en ganska oväntad bakgrund till att skriva en sådan här slags berättelse.
3. Historien är inspirerad av verkliga händelser från Martins uppväxt och speciellt bästa kompisen Nicole som hamnade på en liknande institution. Nicole agerade konsult till serien.
ANDERS JAKOBSON (2025-10-13)
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Streamat
