När vi två blir en
FILMENEtt par vars relation går lite på tomgång får en ny vändning när de flyttar från storstaden någon stans till vischan någon annanstans. Lärarinnan Millie (Alison Brie) har fått ett nytt jobb och musikern Tim (Dave Franco) följer med då han kan sysselsätta sig var som helst. Knappt har de plockat upp flyttlådorna innan Tim känner en äcklig doft hittar ett gäng råttor som vuxit fast i varandra ovanför en lampa. Märkligt och otrevligt och något han delvis varit med om tidigare i livet.
Medan Tim slåss mot personliga demoner och mest är ensam i sin nya miljö lär Millie känna sina kollegor, speciellt Jamie (Damon Herriman) som hon anförtror sig åt. Han föreslår att hon och Tim ska vandra lite i skogarna för att göra någon aktivitet tillsammans och därmed vårda relationen. Så blir det och leden de följer markeras av underliga små klockor som leder dem till ett hål i marken där det finns en större klocka och gamla kyrkbänkar. Lamslagna av ett uselt väder tillbringar de natten i den grottliknande atmosfären och dricker källvatten ur marken för att klara sig. På morgonen har de klibbat fast sig lite i varandra.
Detta är starten på en ny fas i deras relation. Det blir värst för Tim som känner sig dragen till Millie på ett sätt som han inte kan hantera. I kombination med tidigare psykisk ohälsa blir det besvärligt för honom och snart ska även Millie uppleva samma sak. Det är inte bara så att de dras mot varandra, de dras in i varandra - fysiskt...
Ett citat på omslagets framsida gör gällande att detta är årets bästa skräckfilm. Det är det förstås inte, men det är en film som utforskar body horror på ett spännande vis och som i sina bästa stunder lyckas vara lite småäcklig och obehaglig. Men sen är det partier där det helt enkelt inte fungerar allt, där hela konceptet bara känns skrattretande och fjantigt och några av specialeffekterna lockar mer till skratt än till rysningar.
Ändå så väger de positiva aspekterna av filmen över när man ser till helheten men jag hade verkligen önskat att de ofrivilligt komiska partierna inte hade funnits där.
Medan Tim slåss mot personliga demoner och mest är ensam i sin nya miljö lär Millie känna sina kollegor, speciellt Jamie (Damon Herriman) som hon anförtror sig åt. Han föreslår att hon och Tim ska vandra lite i skogarna för att göra någon aktivitet tillsammans och därmed vårda relationen. Så blir det och leden de följer markeras av underliga små klockor som leder dem till ett hål i marken där det finns en större klocka och gamla kyrkbänkar. Lamslagna av ett uselt väder tillbringar de natten i den grottliknande atmosfären och dricker källvatten ur marken för att klara sig. På morgonen har de klibbat fast sig lite i varandra.
Detta är starten på en ny fas i deras relation. Det blir värst för Tim som känner sig dragen till Millie på ett sätt som han inte kan hantera. I kombination med tidigare psykisk ohälsa blir det besvärligt för honom och snart ska även Millie uppleva samma sak. Det är inte bara så att de dras mot varandra, de dras in i varandra - fysiskt...
Ett citat på omslagets framsida gör gällande att detta är årets bästa skräckfilm. Det är det förstås inte, men det är en film som utforskar body horror på ett spännande vis och som i sina bästa stunder lyckas vara lite småäcklig och obehaglig. Men sen är det partier där det helt enkelt inte fungerar allt, där hela konceptet bara känns skrattretande och fjantigt och några av specialeffekterna lockar mer till skratt än till rysningar.
Ändå så väger de positiva aspekterna av filmen över när man ser till helheten men jag hade verkligen önskat att de ofrivilligt komiska partierna inte hade funnits där.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Jag kom på rubriken till den här recensionen medan jag tittade och tyckte att jag var lite filurig som plockade fram den gamla Gyllene tider-låten. Nu råkar det ju finnas fler låtar med den titeln - men på engelska - och en av dem figurerar i filmen. Filurigheten avtog snabbt.
2. John Ajvide Lindqvist var inne lite på det här temat i en del av romanen "Rörelsen - Den andra platsen. Som jag minns det var Johns skildring betydligt obehagligare än vad som sker i denna film.
3. Alison Brie och Dave Franco är gifta sedan 2017.
2. John Ajvide Lindqvist var inne lite på det här temat i en del av romanen "Rörelsen - Den andra platsen. Som jag minns det var Johns skildring betydligt obehagligare än vad som sker i denna film.
3. Alison Brie och Dave Franco är gifta sedan 2017.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
