En ”feel good”-film man mår dåligt av
FILMENUttrycket "att göra en pudel" är en omskrivning för att be om ursäkt, men i filmen med samma namn är det givetvis en liten bokstavlig knorr på det hela i och med att filmens huvudperson Rita (Eva Röse) är hundfrisörska.
Hon är också förtjust i starka färger och "Harlequin"-romaner, samt passopp åt Edith (Lena Nyman) som tagit hand om henne sen mamman försvann och pappan dog. Edith är gammal, sjuk och en tvättäkta rasist som har kartong efter kartong med tidningsurklipp om invandrare.
Vidare kan man beskriva Rita som en sökare, vilket leder till att hon går en New Age-kurs för att finna sig själv, samtidigt som hemtjänsten skickar invandrarkillen Samir (Eagle-Eye Cherry) till Edith.
Med på kursen finns skjutjärnsjournalisten Knut (Niklas Engdahl), som i smyg ska skriva en artikel och avslöja hela New Age-rörelsen. I Rita ser han ett lämpligt objekt att centrera artikeln kring, men samtidigt som hans redaktion trycker på om att hänga ut Rita mer, fattar han tycke för henne.
Resten av den flortunna handlingen kan ni räkna ut själva: Rasisten Edith accepterar invandrarkillen Samir, Rita och Knut får ihop det men han utnyttjar henne i alla fall för artikelns skull och när det avslöjas går allt åt helvete. Då gör han sin pudel och så blir det ett lyckligt slut.
Det står "romantisk komedi" på baksidan av filmen. Dessvärre är "Att göra en pudel" varken speciellt romantisk eller rolig, framför allt inte rolig. Jag vet inte vad jag ska skratta åt. Är det att Lena Nyman kallar Eagle-Eye Cherry för en "negerboll"? Eller är det alla dråpliga situationer som... dessvärre aldrig uppstår mellan Rita och Knut?
Uppenbarligen har de som gjort filmen tittat på amerikansk, engelsk och fransk romantisk komedi, men inte ens hamnat i närheten. Den journalist på Vecko-Revyn som på omslaget fått till citatet "En klockren feel good-film för dig som önskar att livet vore lite mer rosa" skulle jag vilja ställa mot väggen och fråga vilken film hon sett.
Hon är också förtjust i starka färger och "Harlequin"-romaner, samt passopp åt Edith (Lena Nyman) som tagit hand om henne sen mamman försvann och pappan dog. Edith är gammal, sjuk och en tvättäkta rasist som har kartong efter kartong med tidningsurklipp om invandrare.
Vidare kan man beskriva Rita som en sökare, vilket leder till att hon går en New Age-kurs för att finna sig själv, samtidigt som hemtjänsten skickar invandrarkillen Samir (Eagle-Eye Cherry) till Edith.
Med på kursen finns skjutjärnsjournalisten Knut (Niklas Engdahl), som i smyg ska skriva en artikel och avslöja hela New Age-rörelsen. I Rita ser han ett lämpligt objekt att centrera artikeln kring, men samtidigt som hans redaktion trycker på om att hänga ut Rita mer, fattar han tycke för henne.
Resten av den flortunna handlingen kan ni räkna ut själva: Rasisten Edith accepterar invandrarkillen Samir, Rita och Knut får ihop det men han utnyttjar henne i alla fall för artikelns skull och när det avslöjas går allt åt helvete. Då gör han sin pudel och så blir det ett lyckligt slut.
Det står "romantisk komedi" på baksidan av filmen. Dessvärre är "Att göra en pudel" varken speciellt romantisk eller rolig, framför allt inte rolig. Jag vet inte vad jag ska skratta åt. Är det att Lena Nyman kallar Eagle-Eye Cherry för en "negerboll"? Eller är det alla dråpliga situationer som... dessvärre aldrig uppstår mellan Rita och Knut?
Uppenbarligen har de som gjort filmen tittat på amerikansk, engelsk och fransk romantisk komedi, men inte ens hamnat i närheten. Den journalist på Vecko-Revyn som på omslaget fått till citatet "En klockren feel good-film för dig som önskar att livet vore lite mer rosa" skulle jag vilja ställa mot väggen och fråga vilken film hon sett.
EXTRAMATERIALET
Extramaterialet är lite skralt och av tråkig kvalitet. Bakom kameran-filmen är taskigt producerad med bristande bildkvalitet och ljud som överlappar varandra. I filmen berättar skådespelarna i de betydande rollerna lite om sina rollfigurer och lite om tankarna bakom filmen. Ytterligare en person är med, och jag antar att det är regissören Anette Winblad von Walter - några namnskyltar visas inte.
Vidare finns det en handfull klipp samlade under namnet "Bloopers". I min bedömning är det även bortklippta eller förlängda scener med bland dessa klipp, men jag antar att de var för få för att delas upp i fler kategorier.
Slutligen finns också ointressanta saker som trailer och stillbilder med bland extramaterialet.
Vidare finns det en handfull klipp samlade under namnet "Bloopers". I min bedömning är det även bortklippta eller förlängda scener med bland dessa klipp, men jag antar att de var för få för att delas upp i fler kategorier.
Slutligen finns också ointressanta saker som trailer och stillbilder med bland extramaterialet.
TRE SAKER
1. Precis som en recensent på Jönköpings-Posten konstaterat i sitt omslagscitat är Niklas Engdahl sjukt lik Hugh Grant till utseendet. Det är nästan bisarrt likt. Och hans roll är en typisk Hugh Grant-roll, fast inte riktigt levererad som bara den brittiska mästaren kan. Engdahl får dock ses som en oslipad diamant som kan avancera i den här genren.
2. Kändisar som Josefin Crawford och Peter Siepen figurerar i filmen, med hundar.
3. Jag räknar till tre särskrivningar på fodralets baksida och det är givetvis tre för många. Skärpning.
2. Kändisar som Josefin Crawford och Peter Siepen figurerar i filmen, med hundar.
3. Jag räknar till tre särskrivningar på fodralets baksida och det är givetvis tre för många. Skärpning.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
Eva Röse (15)
Eva Röse (15)
