Spännande om sponsoravtal

FILMEN

Jag vet inte vad det är med de här filmerna som tar avstamp i en verklig sporthändelse. De fungerar alltid på något sätt. Och det lustiga är ju att det i "Airs" fall inte handlar om någon idrottslig prestation i världsklass utan något på pappret så osexigt som ett sponsoravtal.

Året är 1984. Basketvärlden domineras av tre skomärken. Converse, Adidas och Nike som är tveklöst sist i popularitetsordningen. Märket är jättestort bland löpare men bland basketspelare är det svårare att knyta till sig de stora namnen. Företagets basketavdelning - japp, en sådan fanns - lever lite på sista versen och har en knaper budget på 250 000 dollar att spendera på tre spelare. Men vilka?

Marknadschefen Rob Strasser (Jason Bateman) frågar basketavdelningen om vilka de ska satsa på. Sonny Vaccaro (Matt Damon) har en avvikande idé. Han vill lägga hela budgeten på en spelare, supertalangen Michael Jordan. En omöjlig uppgift eftersom Nike inte har en chans att få Jordan som mer eller mindre är knuten till Converse och om det mot förmodan skiter sig står Adidas redo att erbjuda sina tjänster och sponsorpengar. Trots att Nikes vd Phil Knight (Ben Affleck) initialt är mot idén så ger han ändå Sonny utrymmet att försöka få till ett möte och Sonny väljer att gå förbi motsträviga agenten David Falk (Chris Messina) och gå direkt till den tunga källan: Michael Jordans mamma Deloris (Viola Davis). Sonny vet att Deloris genomskådar skitsnack hur lätt som helst och därför ligger hans utmaning i att vara så ärlig som möjligt och komma med ett erbjudande som gör att underdogen Nike blir intressanta.

Manuset till "Air" toppade den så kallade Blacklist 2021 och har via Ben Affleck blivit ett spännande och inspirerande drama som spelas skickligt av en samling exemplariska skådespelare. Allra bäst är Matt Damon och Viola Davis och framför allt i de scener där de agerar mot varandra. Magiskt bra.

"Air" osar 80-tal på ett bra sätt. Filmen inleds med klipp från både nyheter och nöjen som sätter oss i rätt stämning. Men filmen blir aldrig 80-talslöjlig. Ben Afflecks Nike-vd är kanske den mest extrema figuren i filmen, men det är ingen pastisch utan bara så som det var. Jag gillar framför allt att filmen känns tidstypisk i fotot, precis som Affleck även fick till det i "Argo", men utan att kännas ansträngt billig.

Vad mer kan man begära av en film än ett bra manus, exemplariska skådespelare och helt rätt känsla och form för innehållet? Trots att "Air" inte handlar om en idrottslig prestation (karaktären Michael Jordan är bara en rygg, ingen annat) så får man ändå en triumfkänsla av historien. Ingen idrottslig prestation, men en prestation hur som helst. Precis som filmen i sin helhet.


EXTRAMATERIALET

Inget.


TRE SAKER

1. I en liten biroll som tysk Adidas-människa hittar vi Gustaf Skarsgård.

2. Musik är ett enkelt sätt att sätta filmen i rätt tidsperiod och soundtracket är en riktig 80-talsfest (även om vissa låtar faktiskt inte hade kommit ut när filmen utspelar sig). Affleck ville ha med Duran Duran och The Eurythmics i filmen men det skulle ha gjort att budget hade spräckts. Galet.

3. Filmen var ursprungligen tänkt att gå direkt till Prime Video men testvisningar gjorde att den uppgraderades till att bli biofilm under en begränsad tid, även i Sverige.


ANDERS JAKOBSON (2023-05-17)
KOMMENTARER - Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
20 senaste recensionerna i kategorin drama
50 senaste recensionerna
Sök i arkivet Titel eller fritext
Genre: Drama
Format: Streamat
Utkomstår: 2023
Bolag: Prime Video
Ljud: DTS-HD Master Audio 5.1
Bild: 1080p High Definition 1.85:1
Länkar:
Air hos IMDB
RECENSERAT DENNA DAG (23/4):
Alla recensioner från denna dag
NIO TIPS FRÅN FEBRUARI/MARS
12 SENASTE
ACTIONFILMERNA