En extraordinärt underlig och udda historia

FILMEN

Jag har alltid förvånats över de dokumentärer som lyckas fånga något från första sekunden och sedan följa med utvecklingen och landa i en berättelse. Så är inte fallet med "Miraklet i Gullspång". En viss och kanske betydande del i berättelsen har redan hänt när dokumentärfilmaren Maria Fredriksson kallas in och alltså måste det som redan hänt återskapas på något sätt. Systrarna Kari Klo och May-Elin Storsletten tvingas på ett lite tafatt och småtaffligt sätt gestalta hur allting började med en frukttavla och slutade med en ny halvsyster. Här regisserar Fredriksson syskonparet och det känns märkligt och konstigt, men det är ingenting om hur historien ska utveckla sig, speciellt efter att vi hunnit i kapp det som skett och bara följer med.

Egentligen började det med en ryggskada som gjorde att May-Elin inte kunde åka hem till Norge utan fick stanna kvar i Sverige hos sin syster Kari. Då föddes tanken om ett permanent boende i Sverige och en önskan om att ha en frukttavla i detta boende. När de sedan gick på en lägenhetsvisning i Gullspång hängde tavlan där på väggen och det var tecken nog för att May-Elin skulle gå vidare. Men sedan när de sitter hos mäklaren för att skriva kontrakt tror hon och Kari inte sina ögon då säljaren är en identisk kopia av deras storasyster som tog sitt liv 30 år tidigare. När de påpekar detta visar det sig att säljaren Olaug Bakkevoll också är från Nordnorge, har exakt samma födelsedag som den döda systern och dessutom haft samma smeknamn...

Kari och May-Elin som är starkt religiösa pratar om ett mirakel och det ska visa sig att Olaug är en okänd tvillingsyster till deras halvsyster Astrid som blev bortlämnad under kriget för att inte locka till sig experimentsugna nazityskar. Olaug börjar fundera kring sin egen identitet. Hon har dokument från sin barndom som ger henne olika namn och olika födelsedatum. Samtidigt har hon en hel stor familj att upptäcka som alla delar Kari och May-Elins tro, något Olaug inte gör. Historien som började som ett mirakel när slumpen verkligen gjorde att två systrar hittade en halvsyster de inte visste om, utvecklas åt ett helt annat håll när Olaug gör sina egna upptäckter och Maria Fredrikssons kamera är med hela tiden.

Denna Guldbaggevinnande film är verkligen något alldeles extraordinärt. Jag vill inte berätta för mycket om innehållet då det verkligen är en filmupplevelse som gynnas av att man inte vet för mycket utan bara följer med i utvecklingen. Ganska tidigt tänker jag "Vad 17 är det som pågår?" och då har inte ens det märkliga i filmen börjat. Tankar kring religion och tro, arv och miljö, släktskap och familj och fruktansvärda val som fattats av personer som inte kan berätta om det väcks, samtidigt som det finns ett brottsmysterium i det hela också.

Det skulle kunna vara världens bästa bluff. En fejkad historia, välskriven för att lura tittaren upp åt väggarna, men jag är övertygad om att vi får sanningen, om än lite lätt justerad för dramats skull. En helt otrolig film är det under alla omständigheter.


EXTRAMATERIALET

Som bonus ligger två kortfilmer av Maria Fredriksson. De gjordes 2012 och 2014 och skildrar båda ett gäng om fyra "tanter" som träffas för att dricka kaffe eller afternoon tea medan Fredriksson fångar deras samtal.

Den första filmen handlar lite oväntat om sex där damerna pratar väldigt öppet om gamla och nya upplevelser och hur deras inställningar till sex har förändrats under livets gång. Den andra filmen handlar om döden och vad som sker i samband med den. Två ganska olika samtal som båda engagerar och trots att filmerna bara är en kvart var så känner jag mig oväntat engagerad i personerna. Fredriksson gör en fin koppling mellan då och nu när hon i den första filmen har med en stillbild från respektive dams ungdom och i den andra ger betydligt fler bilder och rörligt. Mer av livet helt enkelt.


TRE SAKER

1. En del av berättandet sker genom inspelningar på Maria Fredrikssons telefonsvarare. Ett av dessa kommer i eftertexterna som en kuslig knorr på historien. Meddelandet går att tolka lite hur som helst. Antingen är det ett skämt lyft ur sitt sammanhang eller så är det något som omkullkastar allting.

2. Utöver kategorin Bästa dokumentärfilm, som filmen alltså vann, var den nominerad i ytterligare tre kategorier: Bästa regi, bästa klippning och bästa film. Det hör inte till vanligheterna att en dokumentärfilm även vinner bästa film och så blev det alltså inte i detta fall.

3. Filmen hade världspremiär på välkända Tribeca-festivalen i USA där den också vann pris för bästa klippning.


ANDERS JAKOBSON (2024-02-22)
KOMMENTARER - Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
20 senaste recensionerna i kategorin dokumentär
50 senaste recensionerna
Sök i arkivet Titel eller fritext
Genre: Dokumentär
Format: DVD
Region: 2
Antal skivor: 1
Utkomstår: 2024
Bolag: Njutafilms
Tema: Guldbaggevinnare
Ljud: Dolby Digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 1.78:1
Extramaterial:
Elvakaffe, Afternoon tea
RECENSERAT DENNA DAG (21/7):
Alla recensioner från denna dag
SEX TIPS FRÅN MAJ/JUNI
12 SENASTE
KRIGSFILMERNA