Anders Jakobsons blogg
höstprojekt 2020: mcu x 23 (22)Postad: 2020-11-21 09:36:18
Kort resumé: Årets sommarhöstprojekt är att se om alla 23 filmer i Marvels filmuniversum (MCU), denna gång tillsammans med min fru som bara sett en handfull, spridda titlar. Jag bloggar om upplevelsen utifrån en återkommande mall. Dags för film 22 av 23...
AVENGERS: ENDGAME (2019)Regi:Anthony Russo och Joe Russo
Kommentar:
Äntligen har vi kommit till "Avengers: Endgame"! Det känns ju lite märkligt att avverka 20+ filmer för att landa i en som faktiskt kom förra året med känslan av ”äntligen”, men så är det. Detta är det stora avslutet för MCU:s tre första faser. Jag minns från det efterlängtade biobesöket i april 2019 att jag efter 20 minuter insåg att ”Oj, trailern har verkligen inte avslöjat någonting!” och efteråt kände jag att de tre timmarna hade flugit i väg och att filmen sannolikt var den bästa i hela sviten. Det tycker jag fortfarande. Om man han investerat 40-50 timmar (betydligt mer om man sett alla relaterade tv-serier) i MCU så är det här finalen man väntat på. Otroligt bra!
Kontinuiteten:
Ja, vad ska man säga? Det är ju finalen på allt och många trådar knyts ihop, men jag tycker fortfarande att det är lite märkligt att det förutsätts att tittaren sett bonusscenen till "Captain Marvel" eftersom hon helt plötsligt bara är en del av gänget. Knepigt!
Daterad eller inte?
Det roliga med filmen är att den tittar tillbaka på en del nyckelsekvenser ur tidigare filmer fast från en lite annorlunda vinkel. Jag minns att jag gillade det extremt mycket vid första titten. Det har förstås krävt lite smarta lösningar för att få till scenerna. I vissa fall kanske gammalt material återanvänts. Jag vet inte. Men snyggt är det i alla fall.
Fruns kommentar:
Innan vi började titta drog du upp förväntningarna genom att säga att det var den bästa filmen i serien. Jag förstår varför du känner så efter att ha sett serien på bio under tio år medan jag har sett den hemma på fyra månader. Men: Den var väldigt bra och jag blev inte besviken. Utöver allt det vanliga med att den är snygg och häftigt gjord, tycker jag att det är fantastiskt att en superhjältefilm kan få mig att börja gråta då det är så fint och äkta i allt det konstiga. Likväl som det känns snopet att viktiga personer dör tycker jag ändå att det är bra då man som tittare aldrig kan vara säker. Det gör det mer spännande. Det ska bli intressant att se nya filmer nu eftersom det här är ett bra avslut.
Slutknorr:
Jaha, då är det faktiskt bara en film kvar innan det här projektet är över. Om allt hade varit som vanligt detta bedrövliga 2020 hade vi haft två eller tre till att se. Nåja, livet går vidare, bara lite försenat. 22 sedda, en kvar.
anders jakobson
höstprojekt 2020: mcu x 23 (21)
Postad: 2020-11-15 23:13:07
Kort resumé: Årets sommarhöstprojekt är att se om alla 23 filmer i Marvels filmuniversum (MCU), denna gång tillsammans med min fru som bara sett en handfull, spridda titlar. Jag bloggar om upplevelsen utifrån en återkommande mall. Dags för film 21 av 23...
CAPTAIN MARVEL (2019)Regi: Anna Boden och Ryan Fleck
Kommentar:
Dags för den sista "nya" karaktären att göra entré i MCU inom de första 23 filmerna. Captain Marvel som karaktär var ingen jag hade någon speciellt relation till, men det som på förhand var spännande var att det var MCU:s första solofilm för en kvinnlig hjälte och att den skulle utspela sig på 90-talet. Det var nog tur att filmen kom när den kom för annats skulle dess "kosmiska" touch känts lite avig. Den inleds nämligen på planet Hala och kriget mellan Kree och Skrull och med vår huvudperson Vers på Kree-sidan. Men när Vers så småningom ramlar ned - bokstavligt talat - på jorden, finner hon spår på att hon har ett förflutet där och sakta men säkert hamnar alla minnesfragment rätt och sanningar uppenbarar sig. Några som också uppenbarar sig är välbekanta MCU-männen Agent Fury och Agent Coulson som manipulerats med smink och data för att se 25 år yngre ut. Det som jag gillar med "Captain Marvel" är det inte riktigt är den vanliga "origin storyn" men att den ändå landar i ögonblicket då hon hittar sitt fulla potential och därmed blir den absolut mäktigaste av alla karaktärer i MCU. Då förstår man verkligen varför filmen kom när den kom i filmkontinuiteten.
Kontinuiteten:
Förutom Fury och Coulsons medverkan så ser vi även Tesserakten och vi knyter ihop trådarna med Furys sista insats i "Avengers: Infinity War". Dessutom får vi en liten pusselbit till varför Furys initiativ heter vad det heter. Lustigt nog är filmens bonusscen en otroligt viktig del i övergången till "Avengers: Endgame" då det i princip förutsätts att tittarna sett scenen när de ser "Endgame". Lite väl iskallt tänkt av Marvel Studios...
Daterad eller inte?
Det här är ju lite kul eftersom det är en retrofilm. Jag tycker det är otroligt charmigt med alla passningar till 90-talet - från kläderna och musiken till sega datorer och Stan Lees cameo där han sitter och läser manuset till Kevin Smiths "Mallrats". Dataföryngringen av Samuel L Jackson är kanske inte helt perfekt men jag tycker att det fungerar.
Fruns kommentar:
Den här har jag sett tidigare, men att se den nu i sitt sammanhang blir något helt annat. Jag är ärligt talat lite mättad och avtrubbad nu och blir inte lika överraskad längre. Jag blev mer överraskad när jag såg den första gången, men nu är allting så självklart. Kul med passningarna till "Top Gun", inte bara namnet på katten: Goose. Jag gillar Angela Bennett och tycker om de "gröna", speciellt Talos som är jävligt rolig. Inte minst hans rädsla för Flerken. 90-talsmusiken gillar jag också. Den fick mig att längta tillbaka till 90-talets musikutbud. Det är en helt okej och underhållande film. Inte den sämsta och inte den bästa, utan någonstans i mitten. Men jag förstår att den är viktig för fortsättningen.
Slutknorr:
Då är alla spelpjäser på plats inför "Endgame". Känns bra. Kul att återse "Captain Marvel" trots att det bara var "förra året" den kom. Det ska bli intressant att se mer av henne i framtiden, och då syftar jag förstås inte på nästa film utan nästa solofilm alltså. 21 sedda, två kvar...
anders jakobson
höstprojekt 2020: mcu x 23 (20)
Postad: 2020-10-31 19:26:50
Kort resumé: Årets sommarhöstprojekt är att se om alla 23 filmer i Marvels filmuniversum (MCU), denna gång tillsammans med min fru som bara sett en handfull, spridda titlar. Jag bloggar om upplevelsen utifrån en återkommande mall. Dags för film 20 av 23...
ANT-MAN AND THE WASP (2018)Regi: Peyton Reed
Kommentar:
"Ant-Man" var ju en frisk fläkt i MCU när den förde in både humor och heistgenren. Den här gången är det inte så mycket heist kvar, men givetvis den speciella humorn. I "Ant-Man and the Wasp" behövs det inte så mycket uppbyggnad utan vi går direkt in i storyn där tråden plockas upp från sist. Ant-Man lyckades ju återvända från kvantvärlden vilket föder ett hopp hos Hank Pym och Hope Van Dyne om att lokalisera och hämta hem frun/mamman Janet som försvann där för 30 år sedan. De börjar bygga en tunnel till kvantvärlden som andra krafter vill ha tag på och Ant-Man får rycka in, men tillsammans har han kanske den snäppet vassare Wasp - det vill säga Hope som en av de där få kvinnliga hjältarna i MCU. Resultatet blir action i olika storlekar...
Kontinuiteten:
Likt många andra uppföljare inom MCU plockar "Ant-Man and the Wasp" upp tråden efter den första filmen men väver in Ant-Mans andra framträdande i "Captain America: Civil War" som skapade vissa konsekvenser för karaktärens vardag. Men det berättar också varför Ant-Man är frånvarande i "Avengers: Infinity War". Exakt när filmen utspelar sig avslöjas först i bonusscenen.
Daterad eller inte?
Ant-Man-filmerna sticker ju ut i MCU tack vare sina unika actionscener där karaktärernas förmåga att krympa och växa används för att besegra bovarna. Jag kan inte förstå hur man koreograferar dessa scener. Det som är bra med "Ant-Man and the Wasp" är att hjältarna står mot en motståndare som inte har samma krafter, vilket var fallet med första filmen. Skurken Ghost är minst lika unik och svårbesegrad. Fina effekter. Dessutom är kvantvärlden läcker, inte minst i 3D.
Fruns kommentar:
Jag tycker mer eller mindre om alla filmer i serien, så även denna. Som jag säkert sa om förra "Ant-Man" så gillar jag ju Paul Rudd och har alltid gjort. Att Evangeline Lillys karaktär skulle bli en superhjälte kändes både naturligt och förväntat. Det är fortfarande lika kul när de krymper saker och Ant-Mans kompis Luis är en underhållande bikaraktär. Men filmen slutar ju sjukt obehagligt i extrascenen!
Slutknorr:
Som vissa andra titlar i denna omtittning uppskattar jag "Ant-Man and the Wasp" bättre nu än när det först begav sig. De irritationsmoment jag hade har slätat ut sig och jag njuter mer av storyn och drivet i filmen. Den utspelar ju sig under några få dagar och det bidrar på något vis till tempot. Men jag kan samtidigt inte komma förbi att jag är sugen på att komma vidare till ”Avengers: Endgame”. Ett stopp till bara.
20 sedda, tre kvar...
anders jakobson
höstprojekt 2020: mcu x 23 (19)
Postad: 2020-10-24 11:49:12
Kort resumé: Årets sommarhöstprojekt är att se om alla 23 filmer i Marvels filmuniversum (MCU), denna gång tillsammans med min fru som bara sett en handfull, spridda titlar. Jag bloggar om upplevelsen utifrån en återkommande mall. Dags för film 19 av 23...
AVENGERS: INFINITY WAR (2018)Regi: Anthony Russo och Joe Russo
Kommentar:
Som jag har längtat efter att komma till finalen på den här filmsviten. "Avengers: Infinity War" är ju visserligen bara första delen av finalen, men vilken film det är! Det är garanterat en topp-3 inom sviten för mig. 2,5 timmar ren Avengers-glädje där vi direkt kastas in i elden utan utdragna uppbyggnader och så vidare. Det är en actionpackad film som vinner på att det enorma karaktärsstallet är utspritt i flera olika grupperingar i fajten mot Thanos och hans strävan att få tag på alla evighetsstenar och därmed bli så kraftfull att han kan genomföra sin plan: Att skapa balans i universum genom att utrota 50 procent av alla levande personer. Thanos har smugits in i franchisen stötvis men när han nu har huvudrollen är det som den absolut tuffaste motståndare Avengers stått mot. Det är otroligt bra och när filmen landar i ett deprimerande mörkt slut känner jag på nytt den oro jag kände i i biosalongen 2018. Hur ska det gå?
Kontinuiteten:
Det här ju den mest ihopsamlande franchisefilmen hittills. En direkt uppföljare till "Captain America: Civil War", "Thor: Ragnarök", "Guardians of the Galaxy Vol. 2" och "Black Panther" och som dessutom plockar upp passningar och referenser från så mycket mer. I och med att hjältarna grupperas lite kors och tvärs blir det en hel del roliga kombinationer som gör gott. Helt perfekt enligt mig.
Daterad eller inte?
Jag sa till min fru medan vi tittade på filmen att Thanos är en så otroligt bra CGI-karaktär att jag har svårt att förstå att det inte är levande person. Det gör att det är extremt lätt att ta in karaktären och hade Thanos bara varit lite sämre gjord hade det fått ganska tunga konsekvenser.
Fruns kommentar:
Du har ju tjatat om att något stort väntat och filmen är maffig på sitt sätt. Det är kanske lite för många fajter för min smak. De avlöser varandra och jag hinner knappt andas. Jag gillar att nästan alla är samlade i den här filmen även om jag inte trodde att de skulle vara så utspridda och jag uppskattar att man aldrig vet vilka som kan dö, att även hjältarna kan försvinna. Jag fick en annan känsla för Thanos, en djupare förståelse för honom. Vem han är och varför han är som han är. Det är ju en bra film och den slutar jättespännande och det ska som vanligt bli kul att se fortsättningen.
Slutknorr:
I mitt huvud hade jag spelat upp en scen om att efter 18 filmer så skulle "Infinity War" landa starkare hos min fru. De stora reaktionerna uteblev, men så kan det vara. Mig berör den fortfarande och som jag redan sagt är detta absolut en av de bästa i serien. Det känns lite segt att inte kliva på "Avengers: Endgame" på en gång, men de två filmer som ligger mellan är förstås viktiga pusselbitar. 19 sedda, fyra kvar...
anders jakobson
höstprojekt 2020: mcu x 23 (18)
Postad: 2020-10-12 10:03:29
Kort resumé: Årets sommarhöstprojekt är att se om alla 23 filmer i Marvels filmuniversum (MCU), denna gång tillsammans med min fru som bara sett en handfull, spridda titlar. Jag bloggar om upplevelsen utifrån en återkommande mall. Dags för film 18 av 23...
BLACK PANTHER (2018)Regi: Ryan Coogler
Kommentar:
När "Black Panther" kom blev det en formidabel kassasuccé. Den är i dag den fjärde mest inkomstdrivande filmen genom tiderna med $700 426 566 och därmed tvåa i den interna MCU-ligan. En viss "Avengers: Endgame" ligger två placeringar över med 160 miljoner dollar mer på kontot. Enorma siffror. Jag minns att jag inte blev totalt golvad av filmen, vare sig på bio eller när jag såg den hemma första gången. Nu tycker jag betydligt mer om filmen. Det är en film som breddar MCU något enormt och ger oss en bra första film av en ganska smal karaktär utan att behöva traggla med en klassisk originstory. Den här filmen tar vid efter "Captain America: Civil War" i vilken prins T'Challa (Chadwick Boseman) förlorade sin far i ett terrordåd och i denna film ska han krönas och bli Wakandas styrande kung och Black Panther. Men det ska visa sig finnas andra som vill åt tronen och använda landets hemliga resurser i form av teknologiskt avancerade vapen till ett globalt styre. Ett inbördeskrig står för dörren och den nyblivna kungen får fullt upp. Filmen breddar som sagt MCU dels genom helt nya miljöer och dels genom att öka antalet färgade och kvinnliga karaktärer i universumet rejält. Efterlängtat.
Kontinuiteten:
Filmen tar vid efter Black Panthers introduktion i "Civil War", men i övrigt är det inte speciellt många band till det övriga universumet, i alla fall när det gäller hjältarna. En ser vi visserligen bland bonusscenerna och vi får återse CIA-agenten Ross (Martin Freeman) och den i serietidningarna återkommande fienden till Black Panther, Ulysses Klaue (Andy Serkis) som först sågs i "Avengers: Age of Ultron". Även om filmen har sin plats i tidslinjen, är den verkligen sin egen och det är bra.
Daterad eller inte?
Utseendet på filmen är helt otroligt. Afrofuturistiskt var ett ord som dök upp när filmen kom och som jag använde i min recension. Det är sjukt snyggt hur afrikanska färger och mönster kombineras med hypermoderna byggnader och tingestar. Det ser unikt ut, men samtidigt självklart. Här finns det inget att klaga på.
Fruns kommentar:
Jag tyckte jättemycket om filmen. Filmerna blir bara snyggare och snyggare och här är det jäkligt coolt att det känns väldigt afrikanskt men samtidigt futuristiskt. Jag har varit i Uganda och Kenya och vissa miljöer kändes därför extra mycket bekanta och det var en del saker i filmen som gjorde mig varm i hjärtat eftersom att det kändes äkta. Det är sorgligt att jag upptäcker Chadwick Boseman nu, efter hans död och då inser att han inte kommer att vara med i ”Black Panther 2”. Han var en fantastisk skådespelare. Jag uppskattade verkligen hur skurken Killmonger kändes amerikansk i sin uppsyn och sina rörelser. Det blev en kontrast mot de som inte bott i USA och med små medel lyckades de visa skillnaden mellan dem.
Slutknorr:
Att återse "Black Panther" gav mer än vad jag hade trott. Kul att omvärdera en film, om än bara lite grann. Det var lite samma sak som med "Guardians of the Galaxy Vol. 2" som också kändes bättre nu än då. Som min fru skriver är det extremt sorgligt att Boseman inte kommer att kunna göra rollen något mer och hur det löses visar sig om några år. Lyckligtvis finns han med i några MCU-filmer till, bland annat i den som står näst på tur... Vi är framme vid första delen av finalen. Som jag längtat! 18 sedda, fem kvar...
anders jakobson
höstprojekt 2020: mcu x 23 (17)
Postad: 2020-10-04 19:36:47
Kort resumé: Årets sommarhöstprojekt är att se om alla 23 filmer i Marvels filmuniversum (MCU), denna gång tillsammans med min fru som bara sett en handfull, spridda titlar. Jag bloggar om upplevelsen utifrån en återkommande mall. Dags för film 17 av 23...
THOR: RAGNARÖK (2017)Regi: Taika Waititi
Kommentar:
"Thor: Ragnarök" är ytterligare en av de filmer som frun sett tidigare. Detta skedde när vi var i New York i november 2017 och passade på att gå på 4DX-film igen. Ett dyrt spektakel, men en rolig film att se på det viset. Ja, den tredje "Thor"-filmen vilar tungt på det komiska med roliga Taika Waititi i registolen och en Chris Hemsworth i toppform som verkligen kan sin karaktär utan och innan. Den här historien, som egentligen handlar om hur Thor och Lokes äldre syster Hel återkommer till Asgård och vill återinstifta ett forna terrorvälde, har en helt annan film i filmen, när Thor och Loke hamnar på skräpplaneten Sakaar där ingen annan en Hulken finns (efter hans oklara sorti i "Avengers: Age of Ultron"). Här finns även Jeff Goldblum som självutnämnda härskaren Grandmaster som arrangerar gladiatorspel med Hulken som mästare. Oerhört kul och i MCU-sammanhang en väldigt avvikande film, som med facit i handen ska visa sig vara ganska avgörande för framtiden. Jag gillade "Thor: Ragnarök" väldigt mycket vid första titten. Nu tycker jag att den är lite på gränsen, men skrattar ändå gott åt väldigt många skämt.
Kontinuiteten:
Dels fortsätter den den pågående historien om bröderna Thor och Loke och dels får vi en liten avvikare till New York och ett gästspel av Doctor Strange. Att sedan Hulken är med i väldigt stor utsträckning är ju bra. Jag har väl tidigare skrivit någon gång att jag gillar att vissa karaktärer stannar på en sorts andrafiolposition och inte behöver egna filmer. Det är perfekt för Hulken. Slutscenen sätter förstås tonen för vad som kommer att utvecklas om två filmer och jag längtar redan!
Daterad eller inte?
Till skillnad mot tidigare "Thor"-filmer tycker jag faktiskt att denna känns betydligt mer greenscreen. Vissa scener har den där känslan av att karaktärerna är klistrade på bakgrunden. Lite trist. I övrigt är filmen väldesignad och färgsprakande så det räcker och blir över. Väldigt bra.
Fruns kommentar:
Tre år senare är det kul att se filmen. Jag har ju haft fragment från den som poppat upp medan vi tittat på de andra filmerna, men jag hade ändå glömt huvudstoryn. Det är en bra film och det är mäktigt med en ond kvinna som skurk. Nu börjar jag gilla Thor. Karaktären har växt och blivit skön och rolig. Jag gillar även Hulken nu. Det ska bli intressant att se hur det tas vidare, vad som händer med folket i Asgård.
Slutknorr:
Nu börjar slutet på projektet att komma allt närmare. Jag ska inte klaga, men det tar ändå lite tid och energi att åta sig ett sådant här projekt, även om det är roligt att dels se om filmerna och dels dela upplevelsen med min närmaste. Härnäst drar vi till Wakanda. 17 sedda, sex kvar...
anders jakobson
höstprojekt 2020: mcu x 23 (16)
Postad: 2020-09-27 17:00:03
Kort resumé: Årets sommarhöstprojekt är att se om alla 23 filmer i Marvels filmuniversum (MCU), denna gång tillsammans med min fru som bara sett en handfull, spridda titlar. Jag bloggar om upplevelsen utifrån en återkommande mall. Dags för film 16 av 23...
SPIDER-MAN: HOMECOMING (2017)Regi: Jon Watts
Kommentar:
Nu jädrar går det undan i projektet! Två filmer på två kvällar, lite som i början... Apropå början - när Marvel drog igång sitt filmuniversum fanns det inte på kartan att en av Marvels mest älskade och ikoniska figurer skulle ingå i det. Spider-Man tillhörde filmstudion Sony och därmed var det stopp. Men nästan tio år senare kom "Spider-Man: Homecoming", efter två omgångar filmatiseringar hyfsat tätt inpå, som en del i MCU. Perfekt. Filmen tar rygg på Spider-Mans introduktion i "Captain America: Civil War" och skildrar den som hjälte lite bortkomna Peter Parker som väntar på nästa uppdrag. Det dröjer och under tiden gör Spider-Man insatser i grannskapet i Queens. Allt från att ta fast cykeltjuvar och hjälpa damer över gatan. Parallellt har en påhittig man (Michael Keaton) inlett en illegal vapenhandel med specialgjorda vapen gjorda med den utomjordiska teknologi som hamnat på jorden sedan "The Avengers". Det blir så småningom uppdraget. Filmen har en betydligt yngre upplaga av Peter Parker vilket gör att det är mer av en ungdomsfilm än tidigare versioner. Så här i denna omtittning upplever jag filmen som lite seg inledningsvis, men det tar sig.
Kontinuiteten:
Som sagt - filmen tar verkligen rygg på ”Civil War” och innehåller Peter Parkers hemmavideos från sitt äventyr i Tyskland. Sen i och med att filmen även berör det som lämnades kvar efter tidigare Avengers-insatser knyter den verkligen ihop trådarna. Och med Tony Stark som en sorts mentor till Peter Parker blir det väldigt tydligt att den här versionen av Spider-Man ingår i filmuniversumet. Även kul med de små Captain America-filmer som dyker upp här och där.
Daterad eller inte?
Det går inte att komma förbi att många av scenerna där Spider-Man svingar sig hit och dit känns lite dataspel, men det är bara att tugga i sig. Jag tycker designen av Spider-Man är kalas med serietidningarnas uttrycksfulla ögon och en avsevärt mer högteknologisk dräkt än tidigare, eller ”hajteck” som det står i den riktigt usla översättningen på blu-ray:en.
Fruns kommentar:
Detta är också en av de filmer jag sett tidigare och det var kul att se om den efter tre år i sitt rätta sammanhang. Det är inte en av favoritfilmerna men Michael Keaton var bra som skurk. Det ska blir roligt att se nästa Spider-Man och se vad som händer.
Slutknorr:
Jag är lite besviken på den här återtittningen. Jag minns filmen som mycket bättre. Vissa av hjältarna känns som de har ett bättre syfte när är med i ett större sammanhang än i sina egna solofilmer. Lite av den känslan får jag av Spider-Man denna gång. Men jag gillar den i alla fall och speciellt att man lyckats få den i serietidningarna så osannolika skurken Gamen att bli avsevärt mer sannolik. Väldigt kul. 16 sedda, sju kvar...
anders jakobson
höstprojekt 2020: mcu x 23 (15)
Postad: 2020-09-26 16:33:11
Kort resumé: Årets sommarhöstprojekt är att se om alla 23 filmer i Marvels filmuniversum (MCU), denna gång tillsammans med min fru som bara sett en handfull, spridda titlar. Jag bloggar om upplevelsen utifrån en återkommande mall. Dags för film 15 av 23...
GUARDIANS OF THE GALAXY VOL. 2 (2017)Regi: James Gunn
Kommentar:
Återigen har det tagit tid mellan nedslagen i MCU och det har delvis berott på att "Guardians of the Galaxy Vol. 2" stått på tur. Den första filmen var ingen favorit för frun men jag har gång på gång sagt att filmsviten är pusselbitar och det är bara att tugga i sig för att komma vidare. Till slut var det dags och jag ska erkänna att jag var lite orolig själv då jag inte tyckte att filmen hörde till de bättre när jag såg den första gångerna. Men det blev en stor överraskning i soffan - dels för att jag tyckte att den var bättre än jag mindes och dels för att frun engagerat tittade och skrattade mer än hon gjort till någon annan del i serien hittills. Filmen tar vid efter den första och etablerat Guardians of the Galaxy som ett gäng som blivit tajtare men med utrymme för sarkasmer och tjafs. Den fortsätter att utforska gåtan om vem som är Quills pappa, nämligen celestialen Ego (spelad av Kurt Russell). Större delen av filmen utspelar sig på Egos planet (där nytillskottet Mantis också finns) men det är mer äventyr än så. Filmen lutar sig på att vi "kan" karaktärerna sen förra filmen och ger dessutom mer djupt åt bifigurer som Nebula och Yondu, vilket förstås är bra.
Kontinuiteten:
Än så länge är Guardians of the Galaxy ganska långt bort från resten av Avengers. Thanos nämns förstås men så mycket mer än så är det. Det är väldigt många bonusscener som möjligen ger en hint om den framtida "Vol. 3" men jag vet inte. Den stora kontinuiteten är ju Groot som är småbarn i den här filmen vilket är otroligt gulligt och underhållande.
Daterad eller inte?
Utseendet på filmen är helt makalöst och jag tycker fortfarande att det är helt genialt att ha en otroligt episk fajt mot ett jättemonster rulla i bakgrunden under förtexterna. Snyggt och smart gjort.
Fruns kommentar:
Jag var väldigt negativt inställd innan eftersom jag inte gillade första filmen. Det har förhalat det hela och därför är det ironiskt att jag tyckte denna film var svinbra. Jag skrattade mycket, blev kär i Groot och grät en hel del i slutet. På något sätt har man lärt känna figurerna. Drax var till exempel skitrolig. Sen: Är man sinnes om man tycker att ens egen tiomånaderspojke är lik ett litet animerat träd?
Slutknorr:
När jag såg filmen på bio i april 2017 var det en dryg månad efter att vi förlorat vårt första barn halvvägs i graviditeten. En pojke som vi kallar Folke. I och med att faderskap och relationen mellan far och son är ett tema i filmen kunde jag inte hålla tårarna borta i biosalongen under filmens avslutning. Jag trodde inte att det skulle ske igen men så blev det. Vissa saker går inte att glömma. Hur som helst var det oväntat kul att återse "Guardians of the Galaxy Vol. 2" och filmen blev en liten energiskjuts för det här projektet. Nu kör vi vidare! 15 sedda, åtta kvar...
anders jakobson
höstprojekt 2020: mcu x 23 (14)
Postad: 2020-09-10 09:50:07
Kort resumé: Årets sommarhöstprojekt är att se om alla 23 filmer i Marvels filmuniversum (MCU), denna gång tillsammans med min fru som bara sett en handfull, spridda titlar. Jag bloggar om upplevelsen utifrån en återkommande mall. Dags för film 14 av 23...
DOCTOR STRANGE (2016)Regi: Scott Derrickson
Kommentar:
Sommarprojektet har blivit ett höstprojekt och det kan mycket väl landa i ett vinterprojekt. Så får det bli i så fall, för det är lite svårt att få ihop vardag och nöjen. Nog om det: "Doctor Strange" introducerar en ny karaktär i MCU, men en etablerad sådan i Marvelvärlden. Det finns ju till och med tidigare filmatiseringar. För mig är det ingen karaktär jag känner till överdrivet väl så alla referenser och förändringar i filmen passerade förbi som en gnistrande magisk cirkel. För filmen introducerar magi som ett inslag i universumet och det gör att den verkligen sticker ut i mängden. Den bjuder på tid- och rumsbändande action som har mer gemensamt med "Inception" än "Iron Man" och lite filosofi och flum ovanpå det. Benedict Cumberbatch spelar neurokirurgen Stephen Strange som vänder sig till österländsk medicin när han inte får ordning på sina skadade händer efter en allvarlig olycka. Han får se världar han inte kände till och blir en viktig pusselbit i den magiska kampen mot det onda. Jag gillar Benedict Cumberbatch och filmen är ett äventyr att se, men lider lite av den här klumpigheten som vissa superhjältefilmer har. Det blir lite för stort på något vis, men som introduktion av karaktären är den lysande.
Kontinuiteten:
I och med att det är en helt ny karaktär (som dock nämnts vid namn i en tidigare film) så är kopplingarna till övriga MCU få. Avengers nämns och den första bonusscenen innehåller en välbekant karaktär, men det som är viktigt är att den grönskimrande Agamottos öga som Doctor Strange använder för att manipulera tiden är en Evighetssten. Inte helt oviktigt för framtiden...
Daterad eller inte?
Specialeffekterna i filmen är helt otroliga. Jag kan inte förstå hur man lyckats designa dem till att börja med. Alltså - hur ser manuset ut? Oerhört imponerande, och rätt snurrigt. Denna film gynnas av att se i 3D.
Fruns kommentar:
Det här med tidsmanipulation är inte någon favorit hos mig. Jag har svårt för det och jag tappar snabbt intresset. Jag gillar inte hela inriktningen på filmen, men det är i och för sig kul att det kommer något helt nytt i serien. Tilda Swinton var bra och filmen är jävligt snyggt gjord, men blir lite yr och illamående i vissa scener.
Slutknorr:
Jag känner ett visst besvär för att det här projektet går lite långsamt framåt för tillfället. Jag menar inte enbart tiden mellan filmtittningarna utan att det är några filmer kvar tills vi kommer till det som jag ser som de stora höjdpunkterna, tredje och fjärde Avengers-filmerna. Men det är ju förstås några pusselbitar kvar att fylla i. Det är bara att kämpa på. 14 sedda, nio kvar...
anders jakobson
sommarprojekt 2020: mcu x 23 (13)
Postad: 2020-08-30 10:37:15
Kort resumé: Årets sommarprojekt är att se om alla 23 filmer i Marvels filmuniversum (MCU), denna gång tillsammans med min fru som bara sett en handfull, spridda titlar. Jag bloggar om upplevelsen utifrån en återkommande mall. Dags för film 13 av 23...
CAPTAIN AMERICA:CIVIL WAR (2016)
Regi: Anthony och Joe Russo
Kommentar:
Det känns både knepigt och passande att se "Captain America: Civil War" samma dag som nyheten om att Chadwick Boseman dött i cancer kablats ut. Så sorligt. Boseman är ju i rollen som Black Panther en av två nya tunga karaktärer som dyker upp i denna film. Den andra är Spider-Man, perfekt gestaltad av Tom Holland. Att Spider-Man kom med i MCU var en otroligt stor grej när det skedde eftersom karaktären hörde till ett annat filmbolag. Hur som helst: den här filmen handlar om konsekvenserna av The Avengers framfart i tidigare filmer. Det är mycket destruktion och många civila döda och ett förslag läggs fram om att The Avengers inte ska få ha fria tyglar utan styras som en specialstyrka. Detta förslag delar våra hjältar i två läger och skapar titelns inbördeskrig som framför allt skildras i en legendarisk intern fajt på en flygplats i Tyskland där nästan alla Avengers är med. Men filmen innehåller även mycket mer. Det är klart en av de matigaste filmerna i MCU utöver Avengers-filmerna och otroligt actionpackad. En personlig favorit.
Kontinuiteten:
Den här filmen följer verkligen upp de tidigare filmerna men fortsätter inte med tråden om Evighetsstenarna. Det är en "intern" historia som samtidigt fyller i ganska jobbiga luckor i Tony Starks förflutna.
Daterad eller inte?
I filmens öppning används tekniken där en skådespelare föryngrats med hjälp av äldre filmat material. Det ser lite knepigt ut, men fungerar i det sammanhang som det används. Tekniken används bättre i senare filmer.
Bonus!
Jag sticker in lite bonusinformation här då det finns lite mer att säga om filmen. Det var nämligen den första jag fick frun att se med mig när vi var i USA 2016 och såg den i 4DX - en upplevelse beskriven i detta blogginlägg (där även planerna på ett sommarprojekt nämns...). Jag minns att jag såg mig tvungen att inför biobesöket sammanfatta hela MCU från film 1 till 12 för att göra förutsättningarna till de bästa. Jag önskar i dag att jag kunde höra min egen sammanfattning. Det hade varit väldigt kul!
Fruns kommentar:
Det här var ju den första filmen jag såg, men det var för fyra år sedan och jag kom inte ihåg själva historien eller hur den skulle sluta. Jag mindes vissa scener och det var roligt att se den nu och få förklaringar till vissa grejer. Jag inser att jag blev lite bortskämd med att börja med denna eftersom alla är med. Inte Thor och Hulken och det är kanske därför som jag inte gillar dem lika mycket. Kul att se filmen med svensk text och utan säten som skakade! Jag gillar de nya karaktärerna. Sorgligt att återupptäcka Chadwick Boseman dagen han dött och Tom Holland som spelar Spider-man är rolig.
Slutknorr:
Phase 3 är inledd och vi börjar se slutet - på sommaren framför allt! Jag tror projektet får byta namn nästa gång. Då blir det magiskt värre och det har jag sett fram mot att återse. Tretton sedda, tio kvar...
anders jakobson
Föregående:
De tio föregående inläggen
De tio föregående inläggen
