Kul ämne men inte optimalt genomfört

FILMEN

En finsk dokumentär om ett norskt bands internationella fanklubb - det är vad "We Just Wanna Have a Good Time All the Time" handlar om. Bandet i fråga är Turbonegro, för en del av allmänheten kända för sin sångare Hank von Helvete, eller Hans-Erik Dyvik Husby som han hette på riktigt - i sin tur mest känd för allmänheten för huvudrollen i "Cornelis". Men hjärnan i Turbonegro anser jag vara basisten Thomas "Happy-Tom" Seltzer som medverkar i dokumentären tillsammans med gitarristen Rune "Rune Rebellion" Grønn, nya sångaren Tony "Duke of Nothing" Sylvester och några ex-medlemmar.

Bandmedlemmarna ger en bild av hur bandet startade och hur de landade i sin deminimage med gayinslag för att provocera scenen i Norge och hur detta sedan ledde fram till deras fanklubb, Turbojugend, som växt till att bli ett eget "monster" som lever och frodas och sysselsätter fans runt om i världen. Detta fångat genom intervjuer med vanligt folk, oftast presidenter i olika lokala chapters och många av dem finska. Men flera andra länder och chapters är representerade, som Turbojugend Stockholm.

Dokumentären saknar svensk text och i stället erbjuds finska, norska och engelska. Jag valde förstås det sista men det som textas är de finska intervjuerna. De som är på engelska textas inte och på grund av en väldigt sviktande ljudkvalitet är det svårt att höra vad som faktiskt sägs. Det är en brist med dokumentären, en annat är att filmen är ganska trist gjord. Det är intervju efter intervju och även om den är indelad i vissa fokusområden så blir det ändå lite småsegt. Vi får visserligen se lite bilder från olika sammankomster som Turbojugend har men man får ingen vidare tydlig bild av vad de gör.

Vad som däremot går fram är en uppenbar gemenskap som utgår från kärleken till ett rockband men som utvecklats till något annat. Men den drygt timslånga dokumentären hade kunnat gjorts roligare och med bättre produktionskvalitet och gärna varit textad på svenska också.


EXTRAMATERIALET

En trailer och nästan en timme till med bortklippta "scener", det vill säga intervjumaterial som inte fick plats ligger med på skivan. Lite lösare i konturerna jämfört med det som hamnade i filmen.


TRE SAKER

1. Hans-Erik Dyvik Husby levde hårt och tufft och hans drogproblem ledde till att Turbonegro splittrades 1998. Fyra år senare hade Hans-Erik fått ordning på livet och var med i åtta år innan han hoppade av för att göra annat. Den 19 november 2021 dog han hastigt i Stadsparken i Oslo. Ingen förklaring till dödsfallet har getts men sannolikt gav hans kropp bara upp. Under de senare åren av karriären hade han fler olika musikaliska äventyr, gjorde huvudrollen i "Jesus Christ Superstar", var domare i norska Idol, deltog i Melodi Grand Prix (norska Mello) två gånger, spelade in en duett med Carola, blev Scientolog och gjorde reklam för Dressman.

2. Ett av dokumentärens roligaste inslag handlar om Kutte vilket är namnet på de jeansjackor med emblem som medlemmarna har, för övrigt det enda som officiellt kostar något i Turbojugend. Speciellt roligt är det att Happy-Tom i någon intervju sa att Kutte inte får tvättas, vilket förstås lett till en del illaluktande egenskaper…

3. Jag började lyssna på Turbonegro 1998 med albumet "Apocalypse Dudes" och missade alltså de tidigaste skivorna men älskade det jag hörde. Även de efterföljande reunionplattorna avnjöt jag. Glädjande nog är bandets just nu senaste skiva "RockNRoll Machine" (2018) en mycket stabil platta. Jag skulle gärna se en dokumentär om bandet!


ANDERS JAKOBSON (2024-03-08)
KOMMENTARER - Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
20 senaste recensionerna i kategorin dokumentär
50 senaste recensionerna
Sök i arkivet Titel eller fritext
Genre: Dokumentär
Format: DVD
Region: 2
Antal skivor: 1
Utkomstår: 2024
Bolag: Majeng media
Tema: Musik
Ljud: Dolby Digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 1.78:1
RECENSERAT DENNA DAG (22/5):
Alla recensioner från denna dag
NIO TIPS FRÅN MARS/APRIL
12 SENASTE
ACTIONKOMEDIERNA