Del tre får kanske lite upprättelse

FILMEN

Förra året var det 30 år sedan "Gudfadern 3" hade premiär, den uttalat sämsta delen i trilogin. Hur kunde den vara något annat? "Gudfadern" är en utmärkt film och "Gudfadern 2" nämns ofta som uppföljaren som var bättre än originalet. Alltså är trean sist och sämst.

Jag tror att jag sett den blott en gång tidigare. När jag nu ser Francis Ford Coppolas delvis omklippta version känns den som en helt ny film då jag uppenbarligen inte minns mycket från den tidigare titten. Jag minns att Michael Corleone (Al Pacino) kändes trött och gammal och att Sofia Coppola spelade hans dotter. Det var typ allt. Den huvudsakliga plotten och allt som händer är en ny och "fräsch" upplevelse som gör "The Godfather Coda" till en absolut bättre film än vad jag hade trott.

Den intresserade kan googla sig fram till vad som gjorts om i denna film. Några scener har flyttats runt, tagits bort eller tajtats till och det har bland annat betytt att filmen fått en ny inledning och ett delvis nytt slut. Det är inga drastiska förändringar vad jag kan läsa mig till och eftersom jag absolut inte minns den tidigare versionen alls kan jag inte uttala mig om skillnaderna gör filmen bättre eller sämre.

I en liten nyinspelad introduktion med Francis Ford Coppola, vilket är utgåvans extramaterial, berättar han att ursprungstanken var att del tre inte skulle ses som den tredje filmen utan en kompletterande epilog. Paramount propsade på att den skulle heta "Part III" och det är först nu som filmen har den titel som Copppola och Mario Puzo ville att den skulle ha. Med det i åtanke är det enkelt att förstå hur de tänkte det. Filmen anspelar på händelser i de första filmerna som påverkat framför allt Michael Corleone.

Den utspelar sig 1979 och Michael är i 60-årsålden. Han har kämpat hårt för att vända sin verksamhet till att bli helt legal, men det gamla oket hänger på hans axlar. Det ligger honom i fatet när han försöker köpa Vatikanstatens del av det stora internationella företaget Immobiliare. Det hela måste avgöras med Påvens röst, men Påven är sjuk och ligger för döden. Samtidigt inleds lite knorr med lokala rivalen Joey Zasa (Joe Mantegna). I samband med det tar Michael in sin oäkta brorson Vincent Mancini (Andy Garcia) i verksamheten. En hetlevrad typ, men onekligen lojal mot sin familj, vilket gör honom till en bra kraft att ha vid sin sida.

Zasa genomför ett attentat mot Maffiakommissionen och det blir i princip bara Michael som överlever. Han inser snabbt att Zasa inte har det som krävs för att vara hjärnan bakom det hela. Alltså finns det en förrädare med någonstans. Detta tar så hårt att Michaels diabetes triggar i gång ett slaganfall. Hans familj oroas. Dottern Mary (Sofia Coppola) är den som ska ta över familjeföretaget, sonen Anthony (Franc D'Ambrosio) distanserar sig från företaget och hoppar av sin juristutbildning för att bli operasångare och ex-frun Kay (Diane Keaton) tar öppet avstånd från Michael, men har ändå känslor kvar.

Filmens kulmen sker på Sicilien och det är väl naturligt på sitt sätt. Som jag konstaterade är filmen avsevärt bättre än vad jag hade föreställt mig efter mina bristfälliga minnen, men jag tror att mycket ligger i att se den så här separat och inte direkt efter de två första filmerna. Plötsligt blev jag lite nöjd över att inte ha genomfört det omtittningsprojekt av "Gudfadern"-filmerna som legat på vänt ett tag!

Men det är en lång film. Även om denna version är lite kortare än tidigare klippningar är det ganska mycket transportsträcka innan det börjar hända något och det kan vara något som ligger filmen i fatet också. Nog för att del ett och två också är långa, men det är ju innehållet som styr. I sammanfattning tycker jag ändå att del tre nu får lite upprättelse, i alla fall hos mig som har haft mina förutfattade meningar länge.


EXTRAMATERIALET

Ovan nämnda introduktion på några minuter är det som ges. Det känns som det varit viktigt för Francis Ford Coppola att göra den här versionen efter all denna tid och det får man respektera. Kul att han får lämna efter sig en version han verkligen kan stå för.


TRE SAKER

1. Al Pacino var 50 år när filmen gjordes.

2. Filmen krokar i några verkliga händelser från ungefär samma tid, bland annat de tajta skiftena av påvar i Vatikanstaten.

3. Jag fattar inte varför jag blir så hungrig när jag ser maffiafilmer! Det är inga massiva matscener i filmer, men ibland räcker det med att se någon kastrull med tomatsås i bakgrunden för att det ska börja småknorra i magen...


ANDERS JAKOBSON (2021-01-20)
KOMMENTARER - Inga kommentarer än
TIPSA EN KOMPIS OM RECENSIONEN
Din mailadress:
Din kompis mailadress:
Spamskydd:
7x5 =

Relaterade recensioner (4)
20 senaste recensionerna i kategorin drama
50 senaste recensionerna
Sök i arkivet Titel eller fritext
Genre: Drama
Format: Blu-ray
Region: B
Antal skivor: 1
Utkomstår: 2021
Bolag: Paramount
Ljud: DTS-HD Master Audio 5.1
Bild: 1080p High Definition 1.85:1
Extramaterial:
Introduktion
Köp filmen hos:
Delning:
RECENSERAT DENNA DAG (15/5):
Alla recensioner från denna dag
SEX TIPS FRÅN APRIL
12 SENASTE
KOMEDIERNA