En blivande modern klassiker

FILMEN

Karaktärsskådespelaren Daniel Day-Lewis är en sådan där person som inte gör något halvhjärtat. Han förbereder sig länge och när han kommer till inspelningsplatsen är han karaktären. Det är inte bara en roll, det är något större än så. Resultatet blir minnesvärda gestaltningar där man som tittare upplever att det faktiskt är karaktären man ser, inte en skådespelare som gör en roll. Detta resulterar även i hyllningar och lovord och priser. Att Day-Lewis fick en Oscar för Bästa manliga huvudroll är inte alls svårt att förstå när man ser "Lincoln".

Kan man då verkligen avgöra om gestaltningen blev bättre av att Day-Lewis förberedde sig i ett år? Blev hans Abraham Lincoln mer äkta och sanningsenlig trots att det enda material som finns att studera är skriven dokumentation och stillbilder? Eftersom det inte finns några svar på dessa hypotetiska funderingar nöjer jag mig med att konstatera att det är fantastiskt skådespeleri där man inte för en sekund tänker att det är Day-Lewis man ser på rutan. I och med att filmen är dialogdriven med långa monologer, anekdotberättande och annat, dras man nästan omgående in i filmens verklighet. Och det är inte enbart Day-Lewis som gör en riktigt bra insats - filmen är fylld av kända ansikten (dock i märkliga frisyrer och skägg) där nästan alla får utrymme att glänsa lite extra. Till exempel Sally Field som spelar Lincolns fru. Hon har en scen på en bjudning där hon ställer Tommy Lee Jones kongressman mot väggen i en smått "Vita huset"-minnande scen.

Jag kanske ska berätta något om filmens story... Från ett första manusutkast på 500 sidor fokuseras filmens historia kring en 70 sidor långt passage om Lincolns fyra sista månader, och främst hans kamp om att få igenom det trettonde tillägget till USA:s konstitution som innebar att slaveriet avskaffades. Lincoln var övertygad om att detta var lösningen som skulle få stopp på det utdragna och blodiga inbördeskriget.

Men det är givetvis inget lätt tillägg att få igenom och det krävs många röster, röster som Lincoln och hans innersta krets måste jaga. Här blir det lite humor i filmen då en trio spelad av James Spader, Tim Blake Nelson och John Hawkes agerar lobbyister och på olika sätt försöker övertala nej-sägare till att säga ja.

Filmen bygger upp mot ögonblicket då representanthuset ska rösta om tillägget, ett historiskt ögonblick, som blir riktigt spännande i händerna på Steven Spielberg.

"Lincoln" kräver möjligen ingen djupare kunskap om Amerikas historia och dess politik, men det är lite svårt att hänga med i alla svängar. Samtidigt tycker jag att filmen inte nödvändigtvis ska ses som en historisk film, för den tyngd som ligger på Lincolns axlar och de beslut han ska fatta och de motgångar han bemöter, känns på något sätt tidlöst. Filmen skulle kunna vara en allegori över politiskt beslutstagande även i modern tid.

Bra är det hur som helst, och det känns som om "Lincoln" kommer att leta sig in bland de moderna klassikerna.


EXTRAMATERIALET

Den sammanlagda spellängden på extramaterialet är strax över en timme och ger en bra och heltäckande bild av filmen, hur den gjordes och vad man ville ha sagt, fördelat på lite olika teman. Allt från inspelningsplatser, kostymer, musik och klippning till rena karaktärsgestaltningar och så vidare.

Den övergripande känslan man får är att filmen har gjorts med någon sorts respekt och värdighet för både materialet och historien, och det verkar som om nästan alla skådespelare gick in i sina karaktärer på ett Daniel Day-Lewisliknande sätt och förberedde sig grundligt.

Det är bra extramaterial som ger ett mervärde helt klart. En intressant detalj är dock att i bakomfilmerna finns det inte en enda sekund där man ser Day-Lewis som Lincoln mellan tagningarna eller i något så kallat B-foto. Jag tror inte att det är en slump utan ett krav från skådespelaren.


TRE SAKER

1. Lincolns röst i filmen är inte djup och dånande som den varit i andra filmer, utan en ljusare tenorstämma som enligt olika dokumentationer är hur den ska ha låtit. I Daniel Day-Lewis version hör jag en Bill Clintonsk släpighet med något stänk av Alan Alda, förmodligen för att en del ord är sådana som Alda sa när han var presidentkandidat i "Vita huset - Säsong 7". Samtidigt sitter jag hela tiden och tycker att Day-Lewis låter exakt som någon annan skådespelare och till slut kommer jag på det: Han låter precis som Terry O'Quinn (John Locke i "Lost")!

2. Filmen är delvis baserad på en bok och Spielberg anmälde sitt intresse för filmrättigheterna redan innan boken var färdigskriven. Sedan 2001 har DreamWorks haft rättigheterna och jobbat på att få till filmen.

3. 2005 rollsattes Liam Neeson till huvudrollen, men fem år senare - då det fortfarande inte blivit någon film på grund av manusstrul - ansåg han att han blivit för gammal för rollen, och då gick den i stället till Daniel Day-Lewis.


ANDERS JAKOBSON (2013-05-29)
KOMMENTARER - Inga kommentarer än
TIPSA EN KOMPIS OM RECENSIONEN
Din mailadress:
Din kompis mailadress:
Spamskydd:
7x5 =

20 senaste recensionerna i kategorin drama
50 senaste recensionerna
Sök i arkivet Titel eller fritext
Genre: Drama
Format: Blu-ray
Region: B
Antal skivor: 1
Utkomstår: 2013
Bolag: FOX
Tema: Oscarsvinnare
Ljud: DTS 5.1 HD MA
Bild: 1080p High Definition 2.40:1
Extramaterial:
The Journey to Lincoln, A Historic Tapestry: Richmond, Virginia, In the Company of Character, Crafting the Past, Living with Lincoln, In Lincoln's Footsteps
Fler recensioner i med skådespelarna i filmen:
Köp filmen hos:
Delning:
RECENSERAT DENNA DAG (17/7):
Alla recensioner från denna dag
NIO TIPS FRÅN JUNI
12 SENASTE
SCI-FI-FILMERNA